edinburgh del 2: a walk along the royal mile

Royal Mile heter gatan som går genom hela Old Town i Edinburgh, från slottet till Holyrood Palace (som är den engelska drottningens skotska residens och dit jag gärna ville gå och titta, men det var någon snubbe där på besök så det var stängt för allmänheten, rackarns). Längs med den tog Anna, Karro, Veronika och jag en förmiddagspromenad. Vi stannade och fikade på ett jättemysigt tehus där jag fick mitt första möte med caramel shortcake, en skotsk kaka som var så sockersöt att det krullade sig i munnen. Anna tog Victoria Sponge, drottning Victorias favoritkaka (eftersom allt som drottning Victoria tyckte om måste vara bra).

***

Royal Mile is the street that runs through the whole Old Town in Edinburgh, from the castle to Holyrood Palace (which is the Queen's Scottish palace. I wanted to go inside for a closer look but some lord guy or something was visiting, so it was closed, bummer). Along that street Anna, Karro, Veronika and I took a walk. We stopped for a fika at a cute tea house where I had my first meeting with caramel shortcake, which is an apparently Scottish cake so sugary that my mouth curled up inside. Anna chose Victoria Sponge, Queen Victoria's favorite (because anything that Queen Victoria favoured must be good).

edinburgh del 1: första kvällen

Nu är jag hemma igen! Vi har haft en härlig resa, med två kyrkokonserter, massor av långa promenader i både regn och solsken och goda samtal i kubik. Och jag har varit alldeles fotolycklig och klickat som en galning. Nu är jag trött som alltid efter resor. Och vegetarisk mat verkar inte vara så hippt i Skottland, så det är otroligt skönt att komma hem till något annat än bröd och pommes frites. Men vilan blir inte lång; redan på onsdag bär det av till Frankrike på nästa körresa. Jag gör som jag brukar och portionerar ut resebilderna blandat med mitt vanliga liv här i bloggen. Tack för de fina kommentarerna förresten, de gör mig så glad och varm om hjärtat!

***

I'm back home! We've had a lovely trip, with two choir concerts in churches, loads of long walks in both rain and sun, and many good talks. And I've been so photo-happy, clicking away like mad. Now I'm tired, as always after traveling. And vegetarian food doesn't seem too big in Scotland, so it's very nice to come home to something other than toast and french fries. But I won't be resting long; on Wednesday I'm off to France on my next choir trip. I'll post the travel photos here mixed with my ordinary life, like I usually do. Thanks for the lovely comments by the way, they make me so happy!

Kammarkören vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg | Arise, My Love

ögonblicksmappen

I fredags när jag skrev om att fota för att bli påmind om goda ögonblick som annars kanske drunknar, kom jag att tänka på min ögonblicksmapp. Det är en mapp på datorn där jag har sorterat ut några av de finaste händelser jag varit med om; de där som är så vackra och/ eller lyckliga att jag såhär i efterhand knappt kan tro att jag har fått vara med om dem. Att de har hänt på riktigt. Men de har hänt på riktigt och jag har bildbevis! Och det är jag som har fotat och redigerat, så jag vet att det inte är något fusk med det.

Så ibland när jag är ledsen eller ensam tittar jag i den mappen, och blir tröstad. För om en så vanlig person som jag har fått vara med om såhär många underbara stunder och så ofta - ja då kommer det nog fler. Jag vågar hoppas på att det kommer fler. Bara en sån sak som att alla bilder nedan är från bara ett enda år, 2011. Tänk att det kan hända så mycket vackert, underbart och trevligt på bara ett år. Det får mig att andas djupare.

***

Last Friday when I wrote about photographing to be reminded about good moments which may otherwise have drowned, I got to think about my folder of moments. It's a folder on our computer where I've put some of the loveliest moments I've experienced; those that are so beautiful and/ or happy that I can hardly believe they happened to me. That they happened for real. But they did happen for real and I've got photographic proof! And I took and edited the photos myself, so I know there's no cheating.

So sometimes when I feel sad or lonely I look in that folder, and it comforts me. Because if such an ordinary person as myself can have that many wonderful moments, and so often too - well then there may be more of them. I dare to hope that there will be more. Just the thought that all of these below happened in just one year, 2011. To think that so many beautiful, wonderful, nice things can happen in just a year. It amazes me.

roliga saker som händer på högskolan för scen och musik

1. Konsert för många pianon i foajén.


2. Likadana kläder!

inspelningssöndag

I söndags var jag i en av skolans studior hela dagen och spelade in. Jag läser ju en musikteknikkurs just nu och för en som inte direkt har några tekniska eller akustiska förkunskaper är den rätt mastig. Men till slut lät det från alla mickar ungefär som jag hade tänkt! Per, Lollo och Viktor var världens snällaste och ställde upp som musiker hela dagen medan jag sprang fram och tillbaka till kontrollrummet och rynkade pannan när något inte funkade som jag ville. Tack kära vänner! Jag fotade ingenting inifrån studion, för då var jag så koncentrerad; här är vi och hämtar lite luft (och kaffe och socker).

***

On Sunday I spent the whole day recording on one of the studios at school. I'm taking a music technology course right now and for someone who doesn't really know anything about tech stuff from the start it's quite heavy. But in the end I had sound from all the microphones sort of the way I had planned! Per, Lollo and Viktor were the best, and played the same song all day while I ran back and forth frowning over things not working the way I wanted them to. Thanks, dear friends! I didn't take any pictures from inside the studio, because then I was so concentrated; on the photos we went out for some air (and coffee and sugar).

det här va

Alltså det här va. Årets grej!
Jag är himla nöjd med affischen också måste jag medge.