när man inte dansar



Ja, vad gör man egentligen på Herräng när man inte dansar (eller sover)?


Man går ned till sjön en kväll för att det är så vackert ljus och för att man märkligt nog aldrig har varit där och tittat. (Mitt ute på sjön finns just nu en flotte med en säng där en av de som jobbar på lägret sover. :))


Man stannar och skrattar åt ännu en av dessa märkliga och fantastiska saker på Herräng: att någon (Jonas och Heidi, om jag har förstått saken rätt) ställde upp ett extra dansgolv. Speciellt anpassat för balboa. I en telefonkiosk. :)



Man går hem från dansen vid elva redan, för att få en natts ordentlig vila, och man gör varm mintchoklad åt sig och sina husbilsvänner (Carin var också med men tyckte inte att den sena timmen lämpade sig för bilder på henne), kryper ned i sängen och dricker långsamt och trivs.


Man gratulerar Märit (Sara) till hennes fantastiska burlesknummer på cabareten.


Man stannar på väg mellan lektioner och pratar om livet och dansen med en kurskamrat; det här är Theis.


Man äter glass som nästan redan har hunnit smälta på den korta promenaden från Ice Cream Parlor bort till gräsmattan.


Man ligger på sängen och spelar mobilspel. Det är skönt att få gömma sig i det en stund.



Och sedan, på kvällen den allra sista dagen, smyger man in i Lindy Hop Shop och köper de allra allra finaste dansskorna de har, som är något av det dyraste man någonsin köpt till sig själv att bära, och blir som nästan lite rusig av det. Ni får se sen. :)

plommon, fantasy och förkylning



Jahaja! Jag blev sjuk. Som man blir efter Herräng, jag vet ju det. På sjätte dagen nu (men nu är jag faktiskt frisk, för imorgon åker vi till Stockholm på semester, så det så). Det är tråkigt att missa så många sommardagar jag kunde ha hittat på roligare saker (det var då satan vad alla har roligt på instagram just den här veckan då), och jag har varit väldigt rastlös, och det har varit segt med hostan ... Men allt som allt var det bara en vanlig förkylning, och jag har kunnat njuta av att ta det väldigt lugnt. Dessutom ... när man har lösgodis, korsord och pojkvän, kan man verkligen vantrivas på riktigt då? :)



Vi har varit ute i trädgården och plockat plommon också. De är så vansinnigt goda precis just nu.


Här sitter Jens och läser ett quiz ur Ica-Kuriren högt för mig. ("Är vi redan pensionärer?" undrade han. "Om man blir det av att quiz i Ica-Kuriren så gärna för mig", tyckte jag.)


I torsdags kände jag mig piggare, så tog vi en kort promenad bort till biblioteket och lånade böcker till mig. (Sedan var jag helt matt och låg på soffan resten av dagen.)


Och annars har jag mest suttit still med en bok och en skål med glass. Så nej, jag tänker nog inte att det gått någon värst vidare nöd på mig den här veckan, ändå.

Tracy Chapman | All That You Have Is Your Soul

tårtor, vimplar och havsutsikt i herräng



På torsdagskvällen i Herräng blev jag ju bjuden på födelsedagskalas! Några dansvänner och -bekanta hyrde hus en liten bit bort, och inte mindre än två av dem fyllde år på samma dag. Dubbel anledning att bjuda in till förfest före dansen. Såhär såg det ut:





















Ett sommarkalas med trevliga människor, magiskt kvällsljus och färgglada vimplar, smarrig tårta, dans på altanen och en liten promenad ned till vattnet. Och sedan ovanpå det vet man att man om en stund kommer gå iväg och ha en fantastisk danskväll, för samtidigt som man är på kalas på någons altan, är man också på dansläger. Det är en lyxig kombination om något.

Four Vagabonds | Murder, He Says

en torsdag i herräng



Förra veckan var jag i Herräng! Galet. Det är ju en speciell plats, och en speciell upplevelse. Och det här var ett bra år. Ett väldigt, väldigt bra år. Jag hade så fint sällskap, jag bodde så bra i vår husbil, jag kände det som att jag utvecklades så mycket i min dans, jag hade så roligt på det sociala dansgolvet och kunde uttrycka musiken på sätt jag inte har kunnat innan, jag hade en bra balans mellan sena, goda dansnätter och vila. En god upplevelse, helt enkelt. Det är bara två saker jag vill ändra nästa år: Jag behöver åka samma vecka som min pianist Mattias, så att jag får sjunga lite. :) Och jag behöver åka två veckor - för en vecka räcker bara inte för allt det Herräng jag vill hinna med att uppleva.

Som vanligt tänkte jag inte så mycket på kameran förrän det började bli torsdag (jag var där lördag till lördag). Innan dess var det bara för mycket att uppleva och vara med om och ställa om sig på. Men här är i alla fall hela min torsdag i Herräng:


09:28 Frukost i skuggan utanför husbilen. Alltså, så väldigt skönt att kunna ha kylskåp och sånt, så att man får en redig frukost till skillnad från en futtig toast eller något! Glassburken fick bli skål eftersom det inte fanns några andra djupa skålar. :)


11:15 Lektion med Fredrik och Mimmi. Jag har aldrig haft dem förut, kul!


12:00 Efter en liten paus kör vi igång med jigwalks. Jag har ont i min ena högra häl, och på ovansidan av vänster fot - märklig kombination som gör att jag behöver spara mig lite, så att jag orkar med både lektioner och socialdans, så jag vilar en stund och kollar på.


12:49 Vad är det som lurar bakom trädet?


En lunchrestaurang!


Jag har med mig den här trötta sötnosen, som blivit förkyld men härjar på ändå så gott hon kan.


GOTT.


13:40 Kilar hem till husbilen efter lunch och slumrar en stund. Det är livsviktigt för mig att få en stunds vila på eftermiddagen om jag ska orka hålla igång på natten.


16:20 På väg till dagens sista lektion är himlen fortfarande klarblå och det är varmt, varmt, varmt. Synd att man dansar så mycket att man inte hinner gå och bada!


18:13 I husbilen är det compact living men vi gör vårt bästa med matlagningen minsann!


18:35 Och det blir finfint resultat.


Det här är förresten Carin, vars husbil Johanna och jag fick åka med i - hurra! Så himla grym person i största allmänhet (inte bara för att hon hade tillgång till en husbil).


19:51 Stackars Johanna stannar i husbilen och tar hand om sin förkylning. Men Carin och jag skuttar iväg genom skogen, för vi är på väg till ...


20:55 ... ett födelsedagskalas! Men jag tog så många fina bilder där att de får få ett alldeles eget inlägg.



22:55 På väg tillbaka genom skogen är det knappt ens mörkt, bara ett väldigt fint ljus.


23:24 En liten stunds promenad till, så är vi framme på Folkets Hus för kvällens dans.


Jag har faktiskt aldrig testat en Frankie Float - måste ju göra det någon gång. Nästa år! Om inte annat så för att det är en fin skylt.


23:55 Jag hinner med ett par danser innan det är dags för ...


... veckans cabaret, eller Vaudeville Amateur Nite som det heter nuförtiden. Frida Segerdahl är konferencier och är oerhört sevärd som vanligt; själva numren är det minst sagt blandad kvalitet på - även det precis som vanligt. Men om ni någon gång har möjlighet att se den fantastiska burleskartisten Märit; gör det. :)


02:03 Sen är det dans! DJ Jonas håller ställningarna på dansgolvet och jag har en hel drös med strålande fina danser.


03:49 Efter ett par timmar börjar jag bli tung och trött i kroppen om än inte i sinnet, och bestämmer mig för att dra mig hemåt husbilen. Mio, som inte går kurs utan bara dansar på nätterna, har inte samma problem och är inte på väg hem alls utan ska bara hämta något i sitt skåp. :)


04:09 Så småningom har jag hittat alla mina pinaler och samlat ihop mina dansskor, stannat för att gå på toa och borsta tänderna samt promenerat i knappt tio minuter, och skymtar husbilen mellan träden. Godnatt Herräng! :)