2011


Fem händelser som varit bra det här året?


1. Fjällvandringen var så himla himla bra.
2. Att jag skaffade en psykolog för att ta itu med mina prestationskrav. Hon var helt fantastisk och hjälpte mig med jättemycket. Tyvärr fick jag bara träffa henne sex gånger eftersom det var via Akademihälsan. Måste skaffa en ny och jobba vidare.


3. Att Viktor och jag gick igenom en tok-körig sommar och sen bara kände "men måste vi göra slut? Alltså måste vi? Neeeeej, det vill vi ju inte" och så gjorde vi inte det sen till slut.


4. Våren på Ljungskile var jättefin. Det hände mycket då rent röstligt och socialt och ja, det var fint och lyckligt för det mesta. Och så åkte jag på två miniturnéer, först med Sväng Framåt och sedan med Joel och Spogardh, båda rätt underbara.
5. Att jag fick sommarjobb och dessutom ett som kändes så givande och meningsfullt. (Plus att det ingick att bada och leka på arbetstid.)


bubblare: Att jag var med i mitt livs första opera och lärde mig så himla mycket.

Fem händelser som varit sämst det här året?
1. Varje gång som Viktor och jag gjorde slut i somras var det inte så kul.
2. November, när jag var så stressad att ingenting var roligt längre.


3. Distansförhållande. Det är så sämst. Ibland känns det helt okej. Ibland känns det åt helvete.
4. Att jag bara fortsätter och fortsätter att gå upp i vikt och det känns så himla motigt.
5. Vissa saker på sommarjobbet var tunga, och svåra att låta bli att tänka på efter arbetsdagens slut. Kanske är det en övningssak?
bubblare: Att jag inte haft någon församling.

Vad har du lärt dig i år?
Att min taskiga självkänsla delvis är det som tvingar mig att ta på mig för mycket (delvis är det för att det är så roligt och spännande att göra saker också) - att jag tror att jag ska bli mer omtyckt eller beundrad om jag är väldigt upptagen (kanske sant i vissa kretsar, men inte i kretsar jag egentligen vill ingå i). Att jag i hela mitt vuxna och halvvuxna liv stött bort en massa av mina gamla vänner; intalat mig att de är dumma och inte ville vara med mig, fast det egentligen var jag som var så rädd att jag inte skulle duga åt dem när de blev coolare än jag (också min definition, inte deras) att jag omedvetet distanserade mig från dem. Och så har jag lärt mig att dyka!!!


Vilka kläder har du använt mest?
Mina gröna Dr Martens. Lagom sjaviga stora tröjor och tights.

Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Jag har mest gått i vad som känns som gamla trasor. Det är liksom inget roligt att köpa nya kläder eller ens anstränga sig med sina gamla när man bara går upp i vikt hela tiden och inte kan ha dem så länge.

Vad har du mest lyssnat på för musik?
Bon Iver, Veronica Maggio, Jonas Knutsson, Björk, Sofia Karlsson, Imogen Heap, Jónsi, Klabbes Bank, Katy Perry, Oren Lavie.


Årets tre roligaste fester?
Insparksfesten på Artisten, avslutningsfesten för operaprojektet, Valborg på Ljungskile.

Vad har du tittat på (film, tv, serier ...)?
Glee! Jag älskar Glee. Det har blivit ovanligt få filmer i år dock (46 stycken tidigare osedda filmer). Mycket Project Runway och nu på senare även Work of Art. Och På Spåret förstås.

Vad är det bästa du har läst?
Jag har inte läst så mycket i år, till min sorg. Kommer knappt ihåg något.

Årets resor?


Fjällvandringen.


Budapest med klassen, förstås.


Skidresan under årets allra första dagar. Trots mina förfrusna tår och griniga skidhumör hade jag väldigt roligt.

Vilka människor har du hängt mest med i år?
Viktor, Johan, Åse, Anna, Spogardh, Joel, Daniel, Bersa, Kristoffer och några till.

Vilka nya personer har du lärt känna i år?
Inte så många nya men jag har blivit tightare med flera vilket känns himla roligt!


Bästa köpet?
Det nya regnstället, helt klart. Pålitligt och bra under fjällvandringen. Hahaha, det låter så sjukt nördigt men alltså, det är ett fantastiskt regnställ. :)

Vad spenderade du mest pengar på?
Jag har knappt spenderat några pengar det här året, det känns bra.


Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Hade våffelkalas med tillbehörsbuffé för massor av mina vänner, så himla roligt och lyckat!

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag dök! Det får stå två gånger för det är så obeskrivligt coolt att jag som varit så rädd för det plötsligt gav mig den på att jag skulle och så dök jag.

Vad önskar du att du hade gjort mer?
Jag hade velat träffa mina vänner som inte bor i Göteborg mer och oftare. Bjuda hit dem till mig, åka och hälsa på dem, ringa eller maila. Jag saknar dem mycket och ofta och ändå får jag inte ändan ur. Det känns ledsamt!

Är det något du ångrar?
Jag ångrar att jag ... spread myself so thin. Kommer inte på något bra svenskt uttryck. Men det känns som att jag vill så mycket hela tiden (som sagt, delvis på grund av att jag vill och är intresserad, delvis för att jag tror att jag måste/ borde) att det inte blir nånting. Jag vill öva/ fota/ träffa folk/ dansa lindy hop/ se på film/ gå på konserter/ arrangera musik/ sjunga i kör/ repa med ensembler/ gå och träna/ läsa böcker/ ringa mina vänner/ instudera ny musik/ pyssla/ spela piano/ gå på kalas/ skriva brev/ göra collage/ spela spel/ åka och hälsa på folk/ gå på utställningar/ ha sångelever och så blir jag helt overwhelmed och så händer absolut ingenting, jag fastnar framför datorn istället och sedan känner jag mig värdelös över det och så fastnar jag i den känslan och så blir jag ledsen och då blir jag ännu mer stillastående (framför datorn). Det är ju det som skapar all stress också. Jag önskar att jag kunde hantera det bättre.

Ja - det är vad jag önskar mig 2012: Fokus. Perseverance (har ingen bra översättning för det heller, uthållighet betyder inte riktigt samma sak, tycker jag?, inte samma känsla i alla fall); att göra något och göra det och inte tänka att jag borde göra tusen andra saker samtidigt. Göra färre saker, med mindre krav, mer uthållighet och större glädje. Det önskar jag mig.


Och så ska jag färga håret blått igen. För det var det bästa jag gjort.

julen via instagram



Mamma ska sy en ny balklänning till mig till trettondagsbalen + jag slår in julklappar över hela matsalsbordet


Det visade sig att mossan glädjande nog faktiskt var flamsäker! + jag åker hem till föräldrarna för att hjälpa till att klä granen


Hemma hos mamma och pappa fastnar genast Viktor i en bok med den inspirerande titeln "Göteborgarnas spårvägar hundra år 1979" + en av mormors gamla fåglar


Åka bil till julfirandet


Det var inte såhär vackert i verkligheten + Viktor har paltkoma på Max i Jönköping


Tomten hittar fast jag är på ett annat ställe den här julen + den lilla bryr sig bara om granen, inget annat duger som underhållning


Kalle Anka + julben


Den finaste paketinslagning jag någonsin fått + dess innehåll


Många omgångar Bezzerwizzer på julaftonskvällen + midnattsmässan i Överjärna kyrka


Snyggaste mössan för alla åldrar + juldagspromenaden


Hem till Göteborg igen + världens bästa extrastora pandalakrits hade Viktors pappa med sig från Finland

Sydney Philharmonia Motet Choir | the Three Drovers

julkorten 2011



Årets julkort! Jag gick ifrån mitt vanliga färgglada jag och valde vitt på vitt i år. Texten, en psalmtext av Zacharias Topelius, tycker är väldigt fin och talande.

Jag har märkt förr om åren att jag blivit stressad av att göra så många julkort och behöver begränsa antalet. Fast samtidigt är det så många jag skulle vilja skicka julkort till, och svårt att välja vilka som inte ska få ... Till slut bestämde jag mig för att skicka julkort till de som nämnt förra årets (och de som brukar skicka till mig förstås) (och så några bubblare som jag bara tyckte att det var roligt att skicka till), så vet jag i alla fall att personerna blir glada. Och jag gör färre, så att jag hinner tycka att det är roligt. Man vill ju inte vara stressad och grinig på julen.

***

Christmas cards 2011! I left my usual colorful me a little and chose white on white this year. The words, from a hymn by Zacharias Topelius (translation), speak heaps to me.

I've noticed past years that it's been stressing to make so many Christmas cards and that I needed to cut down on the amount. But at the same time, there are so many I want to send cards to, and difficult to choose who weren't going to get one ... At the end I decided to send cards to those who mentioned last year's cards (and those who send to me, of course) (and a few new ones who I just felt it would be fun to send to), that way I know people appreciate it. And I make fewer, so I have time to appreciate it myself. I don't want to be stressed and cranky at Christmas.


årets julpysselmys



Några dagar före jul hade vi vårt årligen återkommande julpysselmys hemma i lägenheten. I år hade vi gjort en stor pepparkakskyrka som alla hjälptes åt att dekorera. Det blev tokigt, galet och jättefint. Spogardh och Viktor (Ellinors Viktor, inte min) skar upp godis i pyttesmåbitar och gjorde mosaikfönster med pincett! Det fick jag tyvärr inget foto på (det var rätt trångt i vårt lilla kök), jag får försöka fota huset nu när det är färdigt. Samtidigt pågick virkning och julkortsskapande i vardagsrummet.

***

A few days before Christmas we had our yearly Christmas gathering at yome. This year we had made a big gingerbread church that everyone helped decorate. It ended up crazy and beautiful! Spogardh and Viktor (Ellinor's Viktor) cut small pieces of candy and made mosaic church windows with tweezers! At the same time, there was crocheting and card making going on in the living room.

Katy Perry | Hummingbird Heartbeat

juldagspromenaden



Efter vad jag sett på Facebook, bloggar och Instagram över julhelgen verkar "juldagspromenad" vara ett julkoncept lika vanligt som Kalle Anka om än mindre medvetet. Kanske längtar vi ut i friska luften efter något dygn eller två av stillasittande i soffor och runt granar (och kanske flera timmar i bil som för oss), fullproppade av mat och choklad. Kanske vill vi mest bara ta en promenad ute medan det är ljust så att vi kan rättfärdiga återinkrypandet i soffhörnet sedan ... Skönt är det i vilket fall.

***

From what I've seen on Facebook, blogs and Instragram over Christmas, "Christmas day walk" seems to be a Christmas concept as common as Kalle Anka, if less concscious. Perhaps we long for some fresh air after a few days of sitting still and couches and around Christmas trees (and several hours in the car, like we had), stuffed with food and chocolate. Perhaps we just want to get outside while the sun is up so that we can justify returning into our cosy couches afterwards ... It feels good either way.

Jónsi | Boy Lilikoi

julafton i järna


Är ni redo för ett helt massivt julaftonsinlägg? Jag och Viktor var ju hos hans syster i Järna över jul, ihop med hela hans familj. När man är såhär mycket folk finns det ju massor av fina ansikten att fota, så det blev ganska många bilder i år ...


De här två småttingarna, Viktors syskonbarn, tog ganska naturligt upp en hel del av uppmärksamheten. De är lite som en levande teve, man kan inte vända bort blicken även om man så ville ...


Julbordet var supermumsigt! Särskilt den här vintersalladen som Jenny hade lagat. Min västerbottenspaj gick åt, det var jag som är lite av en nykomling i det här med matlagning glad för.


Det här är Viktors pappa Risto. Han är en gnällspik av typen "sätter upp handen framför ansiktet när man försöker fota" men jag gav mig minsann inte.


Viktors ena storebror Joel och hans Caroline bort längst bort av alla (Luleå) så dem har jag träffat minst. Och nu ska de till Australien, bara sådär va.


De här två känner vi i alla fall.


Den här lilla var helt besatt av julgranen, det var underhållningen framför allt. Så mycket som glittrar och lyser!


Viktors mamma Monica läser julrim.


Tove fick ett fett verktygsbälte i julklapp och började genast vifta. Det var mycket skojigt som skramlade och hade sig där.


Frampå kvällningen spelade vi spel, fyra omgångar tror jag det blev. Inte för att skryta, men mitt lag vann tre. Jo okej, det var visst för att skryta. :)


Sedan åkte Viktor och jag till midnattsmässan i Överjärna kyrka, en jättefin liten medeltidskyrka från tidigt 1100-tal. Jag kände mig hel.

***

Here's the massive Christas Eve post (as you know, Christmas Eve is when we Swedes celebrate). We spent it with Viktor's family at his sister's house in Järna. It was a day with lots of people, good food, board games and then the Midnight Mass in Överjärna kyrka, a church from the late 12th century. I felt whole.

Sufjan Stevens | Lo, How A Rose E'er Blooming