påskaftonskalaset



På påskafton hade vi knytismiddag hemma hos mig. Detta koncept har inga nackdelar. Man paxar "snacks och sånt" som uppgift så att man slipper laga mat. Man är hemma hos sig själv så att man slipper ta sig hem mitt i natten. Man har diskmaskin så att det inte blir något jox efteråt. Man får omge sig med elva underbara personer en hel kväll. Ni ser? Inga nackdelar!


Folk hade med sig otrolig mat, det är löjligt faktiskt vad gott allting var.

Gulliga människor:










Skål då!


Alexander hade med sig en så fin påskbukett till mig. Är ju så svag för snittblommor.


Lisa var ICKE nöjd med sin efterrätt eftersom pannacottan vägrade stelna.



Mikael och Kyle sattes i arbete med dekoren.


"Ta kort nu innan den smälter bort!!!" sa Lisa. Men den var såklart jättegod, som vanligt.


Oskar hade gjort ett mycket bra och lagom svårt quiz som mitt lag vann, hehe.


Somliga hade inget behov alls av att vara med i något quiz. :)



Sedan lekte vi Fyra i soffan tills det var dags att gå hem. Det är många många år sedan jag lekte det och jag hade glömt hur roligt och SVÅRT det är. Det blev en del flams och en del trams och en alldeles perfekt påskafton.

Matt Carmichael | aglow

en utflykt till varberg



Vad har vi här då, är det inte Varbergs fästning? Jomenvisst är det det. Årets funktionärsutflykt med min dansförening gick till Varberg.


Vi kom dit mitt på eftermiddagen och promenerade upp till fästningen för att se oss omkring och titta på utsikten.




En extremt bra grej med Liam är att man kan dra skämt från tidernas begynnnelse som "Akta stupet! Vilket stuuuuup?" och han skrattar länge och hjärtligt och på riktigt. Invandrare + dålig humor, det är ändå toppen.


Vi lekte lekar


och promenerade runt lite till.




Och sedan gick vi ned igen.

Vi åt middag på Gästis allihop, vilket var supertrevligt, men jag fotade inget, för alla är fula när man tuggar.


Efter maten promenerade vi bort till Societén där det var tjugotalsfest. Inte helt rätt för oss (som helst dansar till 30- och 40-tal) men nära nog ändå!


Vännerna i Myrans Orkester spelade och jag passade på att ta lite bilder på dem för skoj:










Det var en trevlig kväll, men jag blev också påmind om lyxen i att vi hemma i Göteborg har vårt alldeles egna hus med våra alldeles egna dansgolv. Att försöka dansa lindy hop på samma dansgolv som folk som inte håller på med dans annars är nämligen ... i det närmaste omöjligt, för man får så jävla ont när de ramlar in i en. Floorcraft alltså. Man uppskattar den inte förrän den saknas!

Hur som helst, en så trevlig eftermiddag och kväll. Det är ju en riktigt fin dansförening jag är med i, vet ni.

Myrans Orkester | We Built This City

utelivet i början av april



Första veckan i april hade vi så fint väder och jag fick in två guldpromenader med bara två dagars mellanrum.


Först åkte Lisa och jag till Donsö. Där är det bra fint.




Eftermiddagsfikat intogs på klipphäll ...


... och bestod av Lisas tiominuterskaka som aldrig slår fel.


Dessutom blev det uteglasspremiär i väntan på båten hem. Det ni!


Sedan gick jag till Västra Långvattnet, en av våra vanligaste rundor, med Tove och Lisa.


Det här är den bästa platsen att äta lunch på.


Till efterrätt blev det säsongens sista semlor! Kristin-semlorna med anpassad mängd grädde längst till höger. <3




Semmelglädjen!


Och uteglädjen.


Sedan gick vi ned för berget.




Vi tog vägen över Getryggen hem. Lite skrämmande först att landa in i detta månlandskap, svart och tomt åt alla håll, med lukten av brand fortfarande i luften.


Men vi vet ju varför de bränner. Det är för att annars växer inte klockgentianan. Den måste ha natur som störs på det här sättet, av brand eller bete eller översvämningar. Och finns det ingen klockgentiana finns det ingen alkonblåvinge, för den lägger inte ägg någon annanstans än vid gentianans knoppar.


Naturen ändå, att vi har den. Än så länge.

Spöket i köket | En varmare sol