Drygt halva februari har gått och jag har det så bra. Så bra. Allra mest är det tack vare mitt jobb. Mina fina, fina körer! De är fler än någonsin (i Vega är det helt fullt och jag har till och med varit tvungen att tacka nej till sångare) men framför allt roligare än någonsin. Det är SÅ fin energi på körerna. Vilket himla lyxliv det är att få träffa dem varje vecka, få ge allt jag har i två timmar och få så mycket tillbaka.
Här kommer lite annat smått och gott, mest utomhuslivet, från början av februari:
Första helgen i februari hade vi spelkväll i Kode, där David och Marie var katt- och hönsvakter. Lisa har span på morötterna.
Är detta den sorts bild jag tar allra mest? Fokuserade miner spelar brädspel eller funderar på quizfrågor?
Kattgos!
Morgonen efter hade det snöat och vi vaknade till den här utsikten. Ej fult.
Jag fick sätta mig vid dukat frukostbord, vilken lördagslyx!
Sedan begav jag mig inåt stan eftersom jag skulle på kalas, men först lite bilder i den snöiga trädgården:
Tack och hej för den här gången!
Tre dagar senare var jag i Änggårdsbergen och promenerade med ...
... Mattias, som var trött och glad, och Alfred, som sov. :) Som ni vet tycker jag det är gött när mina vänner som annars jobbar vanliga kontorstider blir föräldralediga, då kan de ju plötsligt ses när jag inte jobbar! :)
Ytterligare två dagar senare var så gott som all snö borta i Delsjön, lite slafsrester i dikena bara.
Grått, grått, grått.
Och förstås är det inte bara föräldralediga som kan träffa mig på dagtid. Sådana som jobbar på Operan eller på café kan ju också det ibland och det är jag mycket tacksam för. Här är Lisa visst en orm!
Vi promenerade till vårt vanliga ställe där man har finast utsikt över Västra Långvattnet och så hade vi utesemmelpremiär! Jag har blivit så bortskämd med Lisas fantastiska semlor utomhus de senaste åren att jag nu tycker att det är det som är den riktiga semlan: hembakad, med rostad mandelmassa, utomhus.
Kolla bara vad fint.
Och sedan kom solen fram! Vi njöt.
På väg ned från berget hittade Tove en porlande bäck och var mycket nöjd med det!
Bort med alla framställningar av våren som eterisk tonåring i böljande klänning av något tunt material och med blomsterkrans i håret (ni vet vilken typ av målningar jag tänker på?). Hädanefter föreställer jag mig våren exakt som Tove på denna bild.
Ljus och Lykta | Burfågeln
