På väg hem från fjällen i september passerade vi som sagt Hamra nationalpark. Härligt, tyckte jag, läge att utforska!
Älskar nationalparker. Den här var så fin, så mycket information som var så lätt att ta till sig. Lärde mig en massa saker om döda träd och skogsbränder. Kände mig nära naturen.
Och de här höstfärgerna längs myrarna! Sedan jag kom hem har jag bläddrat i en bok om Hamra nationalpark på biblioteket, och blev helt chockad över hur grönt allt var i boken? För mig ser det ut såhär i Hamra nu, allt rött och gult och orange. Hade inte tänkt på att det är annorlunda på sommaren. Heh. :)
Så värst vidsträckt utforskande blev det nu inte. Liam som var trött i kroppen och inte är intresserad av nationalparker generellt stannade glatt i bilen och vilade. Och själv hade jag fortfarande rätt ont i knät efter vandringen, så jag kände inte för att ta mig ut på någon långpromenad. Men när jag tittat runt lite i närheten bestämde jag mig för att "Svansjön 500m" var alldeles lagom.
En bit in i skogen låg nationalparksloggan som en stor klump, lite kul!
Och så passerade man den gamla nationalparksentrén.
Ett litet utkikstorn ...
... över Svansjön.
Hela promenaden ut till Svansjön var en sådan här bred, tillgänglig träramp. Så skönt och platt att gå på för mina trötta knän.
Och sedan gick jag tillbaka till bilen och Liam och så åt vi bulle innan det var dags att köra hemåt, han utvilad, och jag påfylld med natur och närvaro.
No comments :
Post a Comment