juni-uppdatering

Nå. Det har ju varit en knas-start på semestern. En veckas tokförkylning och så nu det här knäppa ontet i foten (som har blivit mycket bättre, så jag har kunnat ta mig till spårvagnshållplatsen i alla fall, men det har inte helt gått över. Hallå, foten, Herräng om en vecka, jag har inte tid med att inte vara i strålande dansform?!). Men jag försöker tänka att jag nog behövde vila och att man (verkligen!) kan ha det sämre än jag har haft det hemma i sängen med Netflix och podcasts och böcker. Hur som helst ... några foton från junis sista dagar blev det. Här:



Först var jag ju sjuk hemma hos Jens. Honungsvattenbricka och utsikten från vardagsrummet.



En vecka senare var jag frisk, men hade skadat foten, så när det var tisdagsblues kunde jag ändå inte dansa. Surt, men jag var där ändå, för vi hade första mötet med Blues Gardeners inför 2016. Hurra! Det ska bli så kul och det är ett så gott gäng, ju.



Två dagar senare en pysselkväll som blev våffelkväll och sedan spelkväll. Bästa sorten. (Sådär ser Lisas våffla ut. Min ser inte ut sådär. Jag gojsar ihop glassen och sylten till ett enda, ofotogeniskt klet. Gott!)


Dagen efter det åt Anna, Carro och jag fredagsmiddag på Enoteca del Signore här i mina kvarter. Vi var ett ganska trött och lojt gäng - Anna hade (äntligen!) kommit hem från Australien ett par dagar tidigare, Carro skulle upp tidigt och åka till Los Angeles, och jag, tja, jag kunde ju knappt gå. Men mycket trevligt hade vi.


I lördags var det dags för Daniels svensexa! Jag hade ritat en massa kartor. Ingen svensexa eller möhippa utan någon form av skattjakt i alla fall, tycker jag. Själv kunde jag ju inte vara med på den biten eftersom jag haltade. :(




Men sedan mötte jag upp gänget när de hade hämtat Daniel och han hade tagit sig igenom alla kartor, för det var dags för brottning. (Sedan skulle du ut i skogen och grilla och quiza och sova i vindskydd och ha det mysigt, men då kunde ju inte jag gå med. Buu!)


Söt-Daniel! Vi har känt varandra i tretton år. Några få dagar kvar till bröllopet bara nu. Kul kul!

Hanson | Thinking Of You

louisiana

I söndags åkte vi till Louisiana!


(Den här mannen hade jag till sällskap och ful är han ju inte, min käraste.)


Vi promenerade från stationen i Humlebæk till museet. Det är inte alls långt och man går genom vackra kvarter där det finns mycket att titta på.


Husen ser ut till exempel såhär ...


... eller såhär.


Och så var vi framme! Bara att se den här entrén gör mig förväntanspirrig.


Vi hade picknick vid stranden, med färskpotatis och babyspenat (och chévre och valnötter och honung i andra picknicklådor).


Som ni väl vet vid det här laget är detta mitt älsklingskonstverk i världen. Milt glad och mjuk i magen var jag åt att få ta med Jens dit.


Den här utställningen av Peter Doig tyckte jag mycket om.


Japp!


Vi stannade tills allra sista minuten innan stängning, och då var det såhär tomt i cafét när vi letade oss ut.

Förutom allt det fina hände det en skrutt-tråkig grej på den här utflykten, och det var att jag sträckte (?) någon muskel (?) i benet/ foten (?) så att jag till slut inte kunde gå. Märkte inte ens att jag gjorde något som borde gjort ont, det bara smög sig på tills jag haltade fram. Och vi som hade tänkt dansa i Köpenhamn på kvällen och allt, istället blev det raka vägen hem med tåget och så få byten som möjligt (vid det laget hade jag så ont att jag nästan grät). Önskar jag kunde säga att det har gått över nu såhär en vecka senare, men det har det inte. Så jag sitter still och smörjer in med Voltaren. Surt surt känns det att inte kunna utnyttja den här efterlängtade semestern till fullo.

K's Choice | Favorite Adventure

skanör

I lördags när febern äntligen hade gått ned och jag inte kände mig som ett litet skrutt längre längtade vi båda ut. Utflyktsdags helt klart! Vi tog bussen till Skanör. Där hade jag aldrig varit, och det verkade promenadvänligt och vackert.


Vädret var mäktigt och märkligt och omväxlande. Mörka, dramatiska moln och kyliga vindar blandat med värmande sol och klarblå himmel.


Vi promenerade runt i blåsten ett bra tag, tittade på skärfläckor och andra fåglar och beundrade utsikter åt alla håll.


Lagom tills vi kom till stranden blev det soligt och varmt och vi tog av oss skor och strumpor och klev omkring i sanden. Lite sommarkänsla var det allt då. (Jens råkade lite naturligt gå längs med vattnet när jag inte hade kameran uppe, och det skulle ha inte ha gjort, för sen tvingade jag honom att helt onaturligt gå längs med vattnet ett tag, så jag fick fota.)


Sedan klev vi upp över dynerna och stannade i skuggan (eftersom Jens hade glömt sin solhatt) med den här utsikten för picknik.


När vi var nöjda med picknickandet klev vi upp på promenadvägen igen och fortsatte runt naturreservatet.


Hej!


Vi fick så otroligt fint ljus den här sista biten. Överlag var det här en så fin promenad och en så fin utflykt. Det är roligt alla ställen man kan ta sig till med kollektivtrafik, bara packa ned en liten matsäck och ge sig av. Gör det, säger jag!