Kolla här då! Vackra Tjäktjavagge!
Men vi tar det väl från början. Det blev en sen start den här vandringsdagen, eftersom vi kom fram så sent kvällen innan. Jag hade ingen som helst lust att släpa mig upp ur sängen faktiskt, och dessutom hade vi väldigt trevliga rumsgrannar - ett brittiskt par - att småprata med hela morgonen.
Mulet och blåsigt var det på morgonen, men det klarnade upp snart. Tack och lov kyligare i luften än gårdagen!
Alltså det här är ju bara njut.
<3
Tyvärr började Liam få rejält ont i fötterna efter ett tag, han hade massor med elaka skavsår och värkande anklar, stackarn! Jag tog över en del tung packning, men bortsett från det var det inte så mycket man kunde göra utom att kämpa på.
Och länge ser det ut som att man ska gå och gå i den här dalen för evigt.
Men så plötsligt dyker Sälkastugorna upp bakom en kulle, helt osynliga tills man är alldeles i närheten.
Och sedan hade vi en sådan toppenfin fjällkväll. Vi bastade länge länge - och Liam fattade grejen! Han hatar att basta annars (för varmt) och kunde inte alls förstå hur man kan frivilligt vilja hetta upp sig själv sådär och sedan kasta sig i en iskall fjällbäck, bara för att rusa in och hetta upp sig igen. Men när han väl gjort det strålande han som en sol. "Everything is context I guess", sa han. Jamen JA, såklart att det är det. Fjällbastu är fjällbastu för att det är på fjället. Fattaru väl.
Det är ju för fjällkvällen jag gör det här. Sol och vackra vidder mitt på dagen, det njuter jag också av, men ingenting är som den här ljusa, lätta vilan på kvällen, när man är helt ren och mätt och kroppen har jobbat och sinnet har paus från allt. Det är bäst.
Anúna | Cloudsong
No comments :
Post a Comment