Så var det redan dags för vår tredje och sista vandringsdag. Vi skulle ju egentligen ha gått till Vålåstugan den här dagen, och dagen efter det tillbaka till Vålådalen, men de andra var för trötta och osugna på mer vandring, så vi förkortade vandringen med en dag (som jag skrev om här). Så efter frukosten medan vi väntade på att alla skulle bli klara gick jag runt och andades och sa hejdå till årets vandring.
Somliga personer är längre än andra. :)
Jag tittade på alla fina gamla skyltar
och fina lite nyare skyltar.
Bastun kunde vi inte använda i år på grund av Coronaregler. Istället användes den som sovplats för folk som kom hit utan att boka, och som fick plats i stora stugan eftersom det då hade blivit för trångt (igen Coronaregler).
Det var inte alls svårt att hålla händerna rena med den här fiffiga anrättningen. Toppen!
I soprummet satt fler vackra skyltar.
Men Liam var mest fascinerad av handtaget, han hade inte sett den konstruktionen förut och var förtjust. Det är min älskling det. :)
Och kolla vilka jag hittade! Ola, som jag känner från dansen, och hans dotter Sofia, vars bröllop jag fotade förra sommaren! Så kul när man träffar bekanta på fjället! Det är inte helt sällsynt ändå.
Och här är vi till slut, hela gänget! Synd bara att inte Kristoffer hade sin vinröda regnjacka på sig. Då hade vi blivit nästan hela regnbågen.
Här försvinner de andra fyra iväg, precis som de andra dagarna. De hade så bråttom hela tiden.
Vi var vid gott mod
förutom när vi blev angripna av myggmoln.
Här hittade vi en fin rastplats där vi åt lunch, där det faktiskt fläktade lite vilket höll myggen borta, mycket bra.
Men i övrigt var det en menlös sträcka så som sträckor i fjällskog brukar vara för mig. En kort lättgången sträcka som ändå kändes lång för mig, eftersom jag inte hade någon fjällutsikt som ingöt ny energi i mig.
Men så småningom började vi närma oss Vålådalen ...
... och hittade stugan vi hyrt för två nätter (ja, egentligen en, men vi fick ju lägga till en natt nu eftersom det blev ändrade planer). Där var Marie och David redan i färd med massagen. :)
Efter dusch, vila och middag (SÅ gött!) åt vi nyponsoppa med mandelbiskvier, som Marie hade med sig, till kvällsfika. Ändå typiskt fjällmys med nyponsoppa tycker jag.
Liam hade aldrig ätit nyponsoppa förut (!?!? Är det en svensk grej?) och var så himla konfunderad, kunde inte alls placera smaken. :)
Och sedan spelade vi kort och planerade för morgondagens utflykter tills vi drattade i säng. Och det var den fjälldagen!
No comments :
Post a Comment