Fredag i Wien! (På torsdagen var det danskväll förstås, men då fotade jag inget; det blev nästan inga bilder alls under danskvällarna, för jag hade nog med att dansa.) Isabelle var också i Wien så vi passade på att umgås, hurra! Först åt vi vietnamesiskt till lunch och sedan promenerade vi till Belvedere.
Det är ett tjusigt konstmuseum med tillhörande park och allt
och en julmarknad som vi strosade igenom.
Väl inne tittade vi på tjusiga tak
och tog spegelselfies. Det fanns konst från blandade epoker och en hel del Klimt, särskilt den där Kyssen som är så välkänd. Jag kände mig inte så impad, är nog inte så förtjust i Klimt.
Tog också en spegelselfie med denna skulptur.
Mer tak
och en trött och gullig bluesdansare.
Vi avlutade eftermiddagen med fika på museicafét.
Mycket bra!
När vi kom ut hade det mörknat, det var också fint!
Sedan var det danskväll
och Eric Bibb spelade. Det var SÅ GRYMT KUL. Har faktiskt aldrig sett honom live förut trots att han ju bor i Stockholm. Men jag hade nog inte heller velat gå på sittkonsert med honom? När det är blues vill jag ju dansa! Och nu fick jag det. Så så kul.
Dagen efter började kurserna och då tog jag bara en enda bild, denna på Vicci och Adamo som vi hade lektion med. Det var så härligt så härligt att gå blueskurs igen! Också svårt. Men jag har ju faktiskt inte dansat blues på mycket länge, så det var väntat.
Och på söndagen tog jag också bara en bild. 03:39 är den tagen (så egentligen måndag antar jag), vid det här laget hade jag verkligen kommit in i bluesdanslivet igen. :) Det här är Stefano Ronchi med band.
På måndagen efter ett par timmars sömn tog vi tåget hem. Här är vi i Nürnberg ... tror jag. Jag var inte så pigg.
Någon annan som inte var pigg var min telefon, eftersom jag, när jag kom hem vid halv sex på morgonen, lade den på badrumsgolvet medan jag duschade (?!? Varför?) och sedan prompt lyckades med att trampa på den. Resan hem kändes mycket långsam på grund av detta. (Men Liam beställde en ny skärm redan medan jag var på tåget, som han sedan bytte när den väl dök upp. "Felsöker han din telefon åt dig just nu? Hur lyxigt?!" utbrast mina reskamrater. Ja, han är ju gullig på det viset!)
Och här har vi till sist fyra sömniga reskamrater i Hamburg, precis innan vi gick på nattåget hem: Gabs, Louise, Clara och Elin.
Det var en fantastisk bluesdanshelg och jag är så glad att jag åkte. Och så glad att jag testade att åka nattåg utanför Sverige för första gången. Och så glad att jag fick umgås med goda bluesdansvänner jag inte sett på länge. Och dansen. Dansen!
Buster Benton | Blues & Trouble