färgerna i oktober



Oktober! Det hände många fina saker! En av de finaste var att Tove, Lisa och jag åkte på utflykt till Björkö och promenerade en hel dag. Det var brittsommar som bara attan och helt ljuvligt.


Vi hittade en badplats och tog sikte på en badstege vid en liten brygga, men den låg på en liten liten ö, så Tove och Lisa fick ta av sig skorna för att komma över dit. Själv hade jag vandringskängor och klev glatt rätt över. :)


Utsikten var denna!


Havsbad i oktober! Så glad. Sedan kunde vi sitta i solen och torka och äta lunch.


Och sedan promenerade vi runt halva ön och plockade hittaut-kontroller. Behöver inget mer för att ladda batterierna.


Jo, kanske en sak till, och det skulle väl vara musik då. Musik fick jag två dagar senare, när jag spelade blues med mitt band. Dessutom höll jag en lektion med latin blues-koreografi samma dag, så det blev en riktigt härlig blueshelg. Tog inga andra bilder förstås eftersom jag var upptagen på scen. :)


Också i oktober: Liam och jag var bjudna på fredagsmiddag hos Carolina och Robin!


Robin hade lagat en så fantastiskt god chili med choklad och kaffe och jag vet inte allt gott som var i! Ojojoj.


Och jag fick blåsa ut ljusen i den smarriga efterrättstårtan eftersom jag fyllde år ett par dagar senare. Så fint att känna sig så firad. <3



Gulliga människor!!!




Och Carolina tog den här fina bilden på mig. En så himla trevlig kväll, Liam och jag var båda alldeles glada när vi gick därifrån (på tal om att ladda batterierna!).


Födelsedag! Jag önskar mig frukost på sängen och det får jag. Allt som är gott: Vitlöksstekta champinjoner på rostat bröd, lemonad, ägg och choklad. Omnom.


Jag hade kalas ett par dagar tidigare eftersom jag fyllde år på en måndag. Men visst kan man alltid fira lite extra på själva dagen? Ja, det kan man! Jag firade med eftermiddagsbakelse före jobbet ...




... med Tove och Sofia och Måns. :)


En dag på vagnen lyssnade jag på Clifford Browns version av Easy Living samtidigt som den här skylten flög förbi. Det är ju ingen sång i den versionen, men jag kände kroppen känna igen orden och reagera före jag gjorde det med hjärnan - en härlig upplevelse. Jag skulle ändå av på nästa hållplats och promenera förbi här, så jag passade på att fota. Är det inte magiskt när musiken man lyssnar på reflekteras världen utanför? Som när en gatumusikant med trumpet spelar ett solo som passar perfekt i tonarten jag har i hörlurarna. Sånt här händer mig ganska ofta. Man måste vara uppmärksam, bara.


Var på Världens Spel-utställningen på Världskulturmuseet. Jag tyckte den var tråkig, gå inte på den.


Lisa hade födelsedagskalas med ostknytis och jag tog exakt fyra bilder varav två på ost. :)



"Men har vi verkligen likadana glasögon?"


Tack för mig oktober, du var fin!

Willie Bobo | Evil Ways

stockholm & eyvind



Jag har blivit faster! Och jag och mina föräldrar åkte till Stockholm en helg nyligen för att få träffa det nybakade miraklet (och hans föräldrar). Eyvind heter han och är extremt söt. Fin känsla: Träffa en alldeles ny människa (har ni tänkt på hur små de är men att allting ändå ryms därinuti? Liksom en hel person? Hur?!) och tänka "nu ska jag älska dig i resten av mitt liv! Det blir kul!".

Men först ett litet stopp på vägen, bara för att det var så fint och höstigt:






Vi åt lunch på Boställets vedugnsbageri utanför Linköping. Mysigt!


Frampå kvällen kom vi fram och installerade oss på vårt hotell och sedan åkte vi hem till Henrik, Lisa och Eyvind och umgicks med dem hela kvällen. Min pappa är farfar nu! <3

Jag kom förstås hem med minneskortet fullproppat med bilder på Eyvind - Eyvind i olika familjemedlemmars famnar, Eyvind sover i vagnen, Eyvind ligger och sprattlar och är GULLIG. Men de bilderna vill Henrik helst att jag inte postar, så istället kommer här en massa andra bilder från ett blåsigt Stockholm i oktober:







Min bror hipsterpappan :)








Färgerna ändå! Fint i Stockholm. Vi var ute och promenerade hela dagen och så hängde vi lite inomhus igen.


Frampå kvällen kände Henrik och Lisa att de behövde hem och vila, och mina egna föräldrar hade då rakt ingen lust att gå ut i kylan igen. Jag däremot tänkte "ja, jag är ju i Stockholm och de har ju museum här", så jag åkte till Fotografiska, förstås. De har trots allt öppet till 23.


Och det ångrar jag inte, för jag såg en så fantastisk utställning: Hip-hop: Conscious, Unconcious. Helt otrolig!


Jag gick och tänkte på utställningar med gatufoto jag sett tidigare i livet och som tråkat ut mig något så oerhört. Jag har tänkt att jag inte gillar gatufoto (varför är det alltid i svartvitt? Varför ser människorna på bilderna så blasé ut?) men nu kände jag och tänkte: det här är gatufoto. Särskilt de allra tidigaste bilderna (ju senare i tiden utställningen tog sig, desto mer polerat och retuschat, desto mindre intressant för mig). Vilken FÄRG! Vilken intensitet. Vilket flöde i uttrycken. Och det är också posade porträtt, men med samma känsla som i gatufotona. Ojojoj.


Den här på Salt-N-Pepa 1986 av Janette Beckman!


Eller denna på Lauryn Hill och Wyclef Jean av Lisa Leone! Otrolig.


Ja, se den här utställningen om ni har möjlighet, helt enkelt.


Popkultur ändå - tycker det är ganska kul att detta finns.


På söndagsmorgonen svängde vi förbi lillfamiljen för att mysa lite mer och säga hejdå innan det blev dags att köra hem. Kolla de här fina alltså. <3

Dina Ögon | Oas