bal-booo-aahh!

Förra helgen hade vi en sån fin fest på Forum! Någon (jag minns faktiskt inte vem?) kom på att om man nu dansar en dans som heter balboa, borde man inte då ha en Halloweenfest och kalla den bal-boo-aahh? Svaret är givetvis att man borde det! Så Åsa och David (tror jag mest?) arrade en. Och det var så himla himla kul.


Jag tog med mig kameran bara för skoj och hade riktigt, riktigt roligt både på dansgolvet och bakom kameran. Åsa hade dekorerat så fint och detaljrikt överallt, David hade fixat baren, Åsa och Stina DJ:ade, och folk hade klätt ut sig och sminkat sig helt fantastiskt. Kolla bara på några exempel:











Finast var ändå Karin som Weird Barbie. <3


Peter hade läskiga linser och jag ville helst inte se honom i ögonen på hela kvällen. :)



Thomas karvade den här pumpan - är den inte fantastisk?




Och blandade deltagare hade bidragit till ett otroligt fikabord.



Bakom baren stod blandade frivilliga under kvällen, bland annat Anni och Christian.



Men allra mest dansade vi ju! Till exempel sitt-dans.


Monster Mash, förstås ...






... och Thriller. Jag kan rekommendera att festa med dansare! De är bra på det! I och för sig inget nytt.





Kvällens eminenta DJ:s spelade en spooky, härlig blandning. Det var ju mest balboavänlig musik, såklart, men jag fick också turen att dansa ÅRETS bästa bluesdans med Kristian, till riktigt spöklig blues.

Och så all annan dans som förekom:










Som sagt, allehanda dans <3


Frampå natten dog dansandet ut så sakteliga och vi samlades i soffor och runt baren istället.





Den sista bilden tog jag vid halv tre, sedan lade jag ned kameran för kvällen. :)

TACK Åsa och David och alla som hjälpte till med stort och smått för en underbar kväll! Det var precis vad jag behövde och vad jag inte visste att jag behövde.

Boby "Boris" Picket and the Crypt-Kickers | Monster Mash

färgerna i oktober

Oktober! Det hände många fina saker! En av de finaste var att Tove, Lisa och jag åkte på utflykt till Björkö och promenerade en hel dag. Det var brittsommar som bara attan och helt ljuvligt.


Vi hittade en badplats och tog sikte på en badstege vid en liten brygga, men den låg på en liten liten ö, så Tove och Lisa fick ta av sig skorna för att komma över dit. Själv hade jag vandringskängor och klev glatt rätt över. :)


Utsikten var denna!


Havsbad i oktober! Så glad. Sedan kunde vi sitta i solen och torka och äta lunch.


Och sedan promenerade vi runt halva ön och plockade hittaut-kontroller. Behöver inget mer för att ladda batterierna.


Jo, kanske en sak till, och det skulle väl vara musik då. Musik fick jag två dagar senare, när jag spelade blues med mitt band. Dessutom höll jag en lektion med latin blues-koreografi samma dag, så det blev en riktigt härlig blueshelg. Tog inga andra bilder förstås eftersom jag var upptagen på scen. :)


Också i oktober: Liam och jag var bjudna på fredagsmiddag hos Carolina och Robin!


Robin hade lagat en så fantastiskt god chili med choklad och kaffe och jag vet inte allt gott som var i! Ojojoj.


Och jag fick blåsa ut ljusen i den smarriga efterrättstårtan eftersom jag fyllde år ett par dagar senare. Så fint att känna sig så firad. <3



Gulliga människor!!!




Och Carolina tog den här fina bilden på mig. En så himla trevlig kväll, Liam och jag var båda alldeles glada när vi gick därifrån (på tal om att ladda batterierna!).


Födelsedag! Jag önskar mig frukost på sängen och det får jag. Allt som är gott: Vitlöksstekta champinjoner på rostat bröd, lemonad, ägg och choklad. Omnom.


Jag hade kalas ett par dagar tidigare eftersom jag fyllde år på en måndag. Men visst kan man alltid fira lite extra på själva dagen? Ja, det kan man! Jag firade med eftermiddagsbakelse före jobbet ...




... med Tove och Sofia och Måns. :)


En dag på vagnen lyssnade jag på Clifford Browns version av Easy Living samtidigt som den här skylten flög förbi. Det är ju ingen sång i den versionen, men jag kände kroppen känna igen orden och reagera före jag gjorde det med hjärnan - en härlig upplevelse. Jag skulle ändå av på nästa hållplats och promenera förbi här, så jag passade på att fota. Är det inte magiskt när musiken man lyssnar på reflekteras världen utanför? Som när en gatumusikant med trumpet spelar ett solo som passar perfekt i tonarten jag har i hörlurarna. Sånt här händer mig ganska ofta. Man måste vara uppmärksam, bara.


Var på Världens Spel-utställningen på Världskulturmuseet. Jag tyckte den var tråkig, gå inte på den.


Lisa hade födelsedagskalas med ostknytis och jag tog exakt fyra bilder varav två på ost. :)



"Men har vi verkligen likadana glasögon?"


Tack för mig oktober, du var fin!

Willie Bobo | Evil Ways