toves sommarkalas

Tove fyllde år! Mitt i sommaren som hon tenderar att göra. Och hon bjöd in till jordgubbstårta och sommarkalas som hon också tenderar att göra. Hurra för Tove!



En massa toppenpersoner var där.


Till exempel Frida.


Inte bara tårta utan också massvis med hembakta kakor. Gott gott gott.



Framemot kvällningen kom det fram både middag (!) och kubb.




Jag var med några matcher, kubb är verkligen inte min starka sida som ni kan tänka er men det var gött att vara uppe och röra på sig lite efter mycket sittande.


Stor tumme upp från publiken!



Gulliga Karin och Patrik. <3



Patrik hittade en godisskål och blev mycket populär. :)


Och sedan kom vi ihåg den bästa leken och den egentligen enda riktigt acceptabla och roliga formen av kubb: stafettkubb! Vi kom på den under pandemin, när man var tvungen att ses utomhus, till exempel i snö. Då var vi tvungna att springa mycket mer för att hålla värmen = stafettkubb.




Ni fattar hur man gör - varje lag måste slå ned sina egna pinnar i ordning från närmast till längst bort (och om man råkar slå ned en pinne längre bort först måste man ställa upp den igen). Vare sig man träffar eller missar springer man sen och hämtar sin pinne och räcker den till nästa person.


När man har slagit ned alla sina fem slår man ned kungen och då har man vunnit.


En liten paus i kubbspelandet för att gå på kryckor. Jag tyckte att det var svårt, och jag som tycker om mig själv att jag har så bra balans! Hmpf. Jag får skylla på att jag hade långklänning på mig. Ulrik hade heller aldrig testat förut, men hade bara att kliva upp och börja gå omkring. Jahaja! Men jag har ju en tendens att falla för män med god kroppskontroll, det är sen gammalt.


En till match!



Det blir smått livsfarligt i sista rundan om båda lagen siktar på kungen samtidigt, och någon måste springa fram och hämta sin pinne medan det andra laget kastar, som Patrik och Ulrik här. Man får vara snäll. :)


Sedan var det kväll och dags för mig och Ulrik, som ganska nyss kommit hem och ganska direkt skulle iväg igen, att bege oss hemåt. Grattis Tove och tack för kalaset, du är bäst!

The Four Seasons | December, 1963 (Oh What a Night!)

container 2026

Dags för sommarens andra brädspelskonvent, Container! (Det enda dåliga med att åka på två olika var att de låg lite för tätt i tid. Vi får tänka på det till nästa år, det hade varit ännu roligare med mer tid emellan.) Vi blev indragna i ett parti Everdell av Sofia och Jana så fort vi kom dit. <3

Sedan spelade vi spel i fyra dagar, så det var det enda jag fotade. Det är så roligt att fota brädspel, för de bra spelen är så fina att man vill äta dem. Som karameller! Det är egentligen inte alls konstigt att jag dras till brädspel med alla färger och vackra illustrationer. Och de riktigt bra spelen har taktila pluppar som man vill hålla i och fippla med. :)



Som till exempel den senaste favoriten, Harmonies. Den perfekta kombinationen av vackra illustrationer och härliga pluppar att fippla med. Och så går det fort att lära sig och fort att spela ... vilket kan vara ganska trevligt i kontrast till de tunga spel jag annars hålls med. :)



Jag lärde mig Wingspan i år, det var kul!


Spelade flera omgångar Terra Mystica, blev som vanligt totalt krossad av Jana.


Heat dök upp sent en kväll, jag accepterade det för att sällskapet är så trevligt trots att det inte är mitt bästa spel. :)



De första dagarna vi var där regnade det och var allmänt kyligt och blåsigt och tråkigt väder. När det var uppehåll passade vi på att sitta utomhus och fika, men med tjocktröjorna på som ni ser.


Jag provade på Splendor, fattade nog inte riktigt grejen? Men behöver kanske testa det igen.


Och sedan fastnade Ulrik och Sofia och Ragnar och jag i en faktiskt outhärdligt lång omgång av Brass Birmingham. Som jag egentligen gillar! Men inte när folk tar såhär jääävla lång tid på sig att tänka som till exempel min pojkvän gör ... Urgh.


Men om jag ska vara helt ärlig var det inte bara för att Ulrik och Ragnar tog så lång tid på sig som jag var sur. Vid det här laget, tre dagar in på konventet, insåg jag till slut att jag inte har bra strategier för att ta hand om mig på ett brädspelsevenemang. På dansevent har jag det! Jag vet precis hur och när jag behöver återhämta mig och med vad - oftast på dansevent är det sömn, mat, ensamhet, tystnad. På ett brädspelsevent är det tvärtom; där är det fysisk rörelse jag behöver. SÅKLART. Men det hade jag alltså försummat i tre dygn och därför blivit dum i huvet. Ändring till nästa år!


Dagen efter blev det äntligen fint väder och vi kunde sitta ute och spela. Alla blir genast gladare då, dels för att man kan bada, dels för att man slipper den dåliga ljudmiljö som skapas i ladan och huset där man trängs om utrymmet när det regnar. Här lär jag mig ett till nytt spel som jag gillade, Dewan.



Ni ser ju temat på min vecka - klara färger, taktila pluppar, fina illustrationer. :)



Sedan tog jag mig äntligen ut på promenad. Välbehövligt. Frampå kvällen var det fortfarande ljumt ute och fullt i partytältet och vid borden på gräsmattan.


Sista dagen var det kyligt igen (jaja) men vi fick i alla fall in en omgång Everdell med Johanna innan det blev dags att åka hem. Fint!

RAYE | WHERE IS MY HUSBAND!

den varma veckans kvällar

HJÄLP vad varmt det blev i mitten av juli! Ulrik och jag bestämde oss snabbt för att det helt enkelt inte går att göra något mitt på dagen när det är så varmt. Vi lade om dygnet helt och hållet och sa att dagen börjar på riktigt vid sex eller sju på kvällen. Innan dess får man vara inne, vila, småpyssla och ligga still. Man orkar inget annat. :)


På måndagskvällen tog jag mig ut för att träffa Anna på Levantine. Vi hade mycket att prata om. Drygt tre timmar senare hade vi uttömt en del, men inte allt. :)


På tisdagkvällen var Ulrik och jag på bio. Han hade sett att Thelma & Louise skulle gå på Roy och frågade om jag ville gå med, vilket jag såklart jättegärna ville.


Det var längesedan jag såg den. Mindes den som väldigt bra, men vi hade båda ändå glömt exakt hur bra den är! Och hur både vacker och snygg den är, hur bra musiken passar, hur otroliga Susan Sarandon och Geena Davis är, och vilket jävla manus. Som Ulrik sa, "det här är en film om hur patriarkatet mördar två kvinnor". Det var en upplevelse att se den på bio, gör det om ni har möjlighet.


När vi kom ut från bion var det äntligen acceptabel temperatur i luften och absolut läge för en glass.


Det blev Råda Gelato förstås, som mycket rimligt har öppet till 21 på sommaren.


Sen var Ulrik hungrig eftersom han aldrig äter middag som en normal person. Creperiet ligger som tur var precis bredvid. Lika gott som när jag var i tonåren och man traskade hit och åt en crêpe efter någon konsert eller utekväll.


Vid det här laget var klockan tio och eftersom vi hade bestämt att dagen inte börjar förrän cirka 19 var det ju nästan inte ens eftermiddag än! Alltså gick vi till Bar Bruno. Uteserveringen ser ut såhär. Det var alldeles lagom fullt, fortfarande varmt i luften och mysig stämning.


Först höll vi oss till våra favoriter. En variant på en Gin Sour till mig och en variant på en Negroni till Ulrik. Såklart.



Andra omgången. Dags för betydligt konstigare drinkar! Efteråt sa vi "ja, vi beställde ju båda två rätt sak första vändan ...". Men, roligt att testa?


Vi småpratade med två gulliga män som satt mittemot och som tyckte att vi var så fina ihop, och när jag försökte ta en selfie erbjöd en av dem sig att fota åt oss. Här är vi!


Morgonen efter insåg vi att det inte fanns någon frukost hemma. Ett mycket bra skäl att gå ut och äta brunch! (Åh, jag har verkligen vant mig vid lyxen att bo i Vasastan igen, hur ska det bli ordning på mig igen efter det här?!)


Och på onsdagkvällen gav vi oss ut på sjön! Delsjön alltså, inte havet. Jag har tänkt hyra en kanot där och nöjespaddla lite hur länge som helst, men det har inte blivit av. Nu när jag har Ulrik så blir plötsligt väldigt mycket av, eftersom han är en sån som säger ja till sånt som att paddla. Det var över tjugo år sedan jag paddlade senast, men jag kände mig som hemma, trygg och nöjd. "Det är som med det mesta", sa jag till Ulrik. "Det går inte fort, men jag kommer fram".


Sedan badade jag (har blivit ihop med en ickebadare! Enda felet på Ulrik?) och sedan gick vi hem och spelade Hitster på balkongen.


Och trots att det mörknade blev det fortfarande inte svalt i luften. Vilken märklig vecka!


På torsdagskvällen promenerade jag upp till Bergsjön med Krister och Lisa.


Här har vi precis badat, det är därför Lisa är så glad. Man ångrar aldrig ett bad!


Och på samma tema var det bad som förssiggick även på fredagkvällen. Även då med Lisa och Krister, men denna gång här hemma i Delsjön.

Allt det här sammanlagt blev detta garanterat en av sommarens bästa veckor. Sommarkvällar, jag säger bara det!

MUNA | So What