skåneleden etapp 3: löderups strandbad - sandhammaren

På andra vandringsdagens morgon vaknade vi i det här lustiga lilla huset. Vi bodde på Backåkra vandrarhem och hade råkat boka det här lite av misstag - det stod på hemsidan att vårt rum låg i ett eget hus, men vi hade nog inte fattat att det skulle ligga mitt på innergården. Ett gäng barn jagade varandra runt vårt pyttelilla hus och skrek för fulla muggar till sommarlovssent på kvällen, och det var väldigt lyhört. Det kändes lite för ... mitt i all aktivitet, faktiskt.


Men allt annat på det här vandrarhemmet var fint och trevligt. Här är köket där vi lagade middag till exempel. Supertrevligt!


Och det här var frukostrummet ...


... men det var superfint väder, så liksom alla andra den här dagen valde vi att äta frukost på gården. Så mysigt!


Vi var trötta och ömma efter gårdagens 18 km, så vi tog en riktigt lugn förmiddag och checkade ut vid elva. Sedan sa vi hejdå till Backåkra.


Vi hittade en genväg tillbaka till leden, mycket smartare än bilvägen vi gått sista biten dagen innan. Upp på en liten kulle med utsikt ...



... och sedan förbi museet Dag Hammarskjölds Backåkra, som han köpte för att kunna skapa naturreservat av den omkringliggande marken, uttryckligen för att kunna bevara något till eftervärlden. Så jäkla bra. Men vi var ju på vandring och fick spara museet till en annan gång.


Första biten gick dagens etapp i vacker blandskog. Så mycket vackra ekar i Skåne! (Så mycket att jag fått för mig att det var Skånes landskapsväxt, men det är visst prästkrage.)

Sedan fotade jag visst bara Ulrik vandrandes:





Ett par timmar senare var vi framme vid Sandhammaren. Den här gången hade vi lärt oss läxan från gårdagen och kollat ordentligt på kartan i förväg - och visst, som vi misstänkt följde här flera kilometer sandstrand. Det var gassande sol och vi var inte sugna på den lösa sanden. Till denna del av Skåneleden sa vi alltså NOPE och bestämde oss för att ta bussen till Brantevik och hämta bilen. Nog för att vi var vandringssugna, men det fick vara slut på sånt här sandstrandstrams!


Men först, lunch i skuggan. Tyvärr hann jag inte bada, för vi var tvungna att komma med sista bussen (som gick halv fyra).


Men slutet gott, allting gott. Buss till Brantevik och sedan tog vi bilen till nattens boende, Villa Sandby. Där vilade vi i ett par timmar på eftermiddagen och sedan tog vi oss till den här trädgården med hipsterpizza. Det är inte klokt vad mycket pittoreska trädgårdar med hipsterpizza det finns därute i landet!





Mysigt är det ju.


Och middag fick vi i oss även om det var surdegspizza som tyvärr var extremt svår att äta. För hög för att få plats i munnen och för seg att skära i bitar. Svårt. Hur har de tänkt?


Efter middagen föreslog Ulrik kvällsutflykt. Ljuset var otroligt och temperaturen hade äntligen svalnat något, så jag sa såklart ja till det. Det visade sig att Glimmingehus låg alldeles i närheten. Där har jag aldrig varit, så vi åkte och tittade på det.


Det var en jättefin och alldeles lagom utflykt. Även om det såklart inte var öppet kan man ändå gå runt och titta på huset utifrån. Fortfarande lite hisnande för mig att det finns såhär gamla grejer som liksom bara står här och finns? Och har gjort det i många hundra år? Och att folk levde här? Är inte det coolt?



Gullig person som också gillar kvällsutflykter.



Sedan åkte vi tillbaka till vårt boende där gårdsplanen såg ut såhär i solnedgångsljuset. Ett avsnitt Great Pottery Throwdown senare slocknade vi som små ljus.

skåneleden etapp 2: nybrostrand - löderups strandbad

Dags för vandring! När vi ställde in fjällresan och bestämde oss för att åka till Österlen istället tyckte vi båda två att det skulle vara roligt att vandra lite på Skåneleden istället. Vi planerade för tre vandringsdagar och sedan två till semesterdagar med bil. Nu blev det inte riktigt så, för vi blev för sura på Skåneleden. :) Men mer om det senare!


Vi började i alla fall med att parkera bilen i Brantevik och så tog vi bussen söderut och klev av vid Nybrostrands camping. Glada vandrare!


Därifrån gick vi etapp 2 på Skåneleden, den som heter Nybrostrand - Löderups strandbad (fast den går en liten bit förbi strandbadet också).



Leden gick på en stig uppe på eller bakom sanddynerna. Ibland en del sand, som här, men mest var det lättgånget på fin stig.


Jag var förvånad över att det var helt tomt på stranden. Visst var det mulet, men det var varmt i luften. Men vi tänkte att man kanske blir kräsen om man har sommarhus här eller bor på campingen, att man inte känner då att man behöver vara på stranden och bada om det inte är superväder?


Vackert var det i alla fall vid havet.


Sedan var vi tyvärr tvungna att gå inåt land för att gå runt ett skjutfält. Vi hittade brytpunkten!


Jag säger "tyvärr", för det var en riktigt lång, riktigt tråkig gångbana bredvid längs en väg. Det störde varje gång det körde förbi en bil i hög fart.


Så småningom lämnade vi Skåneleden och vek av från vägen in på en liten grusväg genom en kohage. Det borde vi gjort direkt; det var ingen pågående övning så man fick vara på marken som tillhörde skjutfältet, vi hade bara inte fattat att man kunde det. Allt blev finare genast.


Vägen klättrade uppåt och när vi kom upp och fick utsikt över havet igen bestämde vi oss för lunch. Det var så himla mysigt att vara tillbaka i vandringsläge - att man bara tar hand om sina behov allteftersom de uppstår och sedan mår man bra.






Efter lunch kom vi till en underbar sträcka, längs havet mellan Hammar och Kåseberga. Den sträckan var hela dagens behållning.



Bakom oss såg det ut såhär.



Ovanför (och nedanför, eftersom vi gick på en klippa längs havet) massvis med skärmflygare. Det hisnade att titta på dem.


Framför mig såg det ut såhär.


På vänster sida bredde det här skånska lapptäcket ut sig.





Ja ni ser ju. Det var SÅ VACKERT. Hela den här eftermiddagen var perfekt.



Sedan kom vi fram till Ales Stenar. Där har jag aldrig varit! Kul att se tyckte jag. Men det ger nog större effekt om man kommer nerifrån parkeringen och också får utsikten på samma gång. Det är ju en väldigt vacker plats, men utsikten hade jag förstås redan haft i flera timmar.


Vi passade på att pausa lite


och fota lite mer.


Därifrån var det sedan bara en kort bit ned till Kåseberga där det definitivt var dags för glass. Vi bestämde oss för att dela på tre kulor och fick den här ohemula mängden glass (men vi klagade inte).


Efter en stunds vila och skugga och toa och sånt man behöver, gick vi vidare längs kusten. Det var bara några få kilometer kvar av dagens etapp vid det här laget.


Döm om min förvåning när leden ledde oss rakt ned på en sandstrand. Va? Det här kan väl inte vara meningen? tänkte jag. Men jo, det var det.


Visst var det vackert, men SÅ JOBBIGT att gå i lös sand med full packning! Blockstensfält kan jag stå ut med och träsk och annat tjafs, men det här var faktiskt inte värt. Det borde vara förbjudet att kalla en strand för en led.


Drygt två kilometer senare var vi i alla fall framme vid Löderups strandbad, trötta och ganska sura. Den där stranden tog musten ur oss. Nu hade vi asfaltsväg förbi ett stugområde en kort stund ...


... och sedan gick vi över några fler kohagar.


En paus var av nöden trots att vi nästan var framme. Man ska inte trycka på för att komma fram om man faktiskt behöver vila, hörni.


Och sedan kom vi ned på stora vägen och följde den tills vi kom fram till Backåkra vandrarhem där vi bokat rum. Puh! 18 kilometer blev det allt som allt. Vi var trötta och rätt stela men extremt nöjda med oss själva.

Bleachers | Call Me After Midnight