en helg på rossö

Efter Container och Toves kalas var det dags för nästa utflykt: Bohuslän. Mina föräldrar har ju en stuga på en ö utanför Strömstad och den fick vi låna en helg. Det skulle bli dåligt väder, men det struntade vi i. Och det gjorde vi helt rätt i.


Men först: Falkeröds i Grebbestad. Vi körde Kustvägen upp bara för att det är så fint, och stannade såklart på detta pizzaställe där det alltid är gott och trevligt.


Vit pizza med potatis och tångkaviar, jag säger då det!




Frampå kvällen när vi hade kommit fram tog vi en promenad ned till vattnet.


Det blåste satan!


Men vi var glada ändå. Det är ju coolt med hav.



Dagen efter ösregnade och blåste det precis hela dagen, alldeles som vi visste att det skulle göra. Det var så jäkla mysigt! Vi eldade i kaminen, åt god mat, spelade spel och löste ett Sherlock Holmes: Consulting Detective-mysterium (det är som ett brädspel, fast det består av böcker och kartor som man hittar ledtrådar i och så diskuterar man sig fram till vad man tror att lösningen är ... typ :)). Den här dagen var precis vad vi behövde. Tog bara en bild på hela dagen.


På söndagen hade det klarnat upp lite. Jag tog med Ulrik till Kockholmen som är en av mina vackraste platser i världen.


Det finns utsikt.


Sedan det blev nationalpark här är lederna uppmärkta så tjusigt med nationalparkernas branding och allt! Det är samma stigar som förut förstås. Men jag är ju svag för snygga ledmarkeringar.


Dessa klippor i mitt hjärta.



Och den här mannen.


Jag var så glad åt sällskapet. Så fint att göra saker ihop med Ulrik, som också vill vara ute i naturen och titta på hav och klippor och utsikt.


Längst ute på udden blåste det lite för mycket för att fika, så vi fick fortsätta runt tills vi kom till ett hörne där det var lä. Tänk att macka med ost och gurka kan vara så gott som det är på utflykt.


Senare på eftermiddagen sa vi hejdå till stugan och åkte hem, fast vi båda önskade att vi hade hunnit stanna ett par dagar till. Ett annat år!

Cleo Sol | Life Will Be

toves sommarkalas

Tove fyllde år! Mitt i sommaren som hon tenderar att göra. Och hon bjöd in till jordgubbstårta och sommarkalas som hon också tenderar att göra. Hurra för Tove!



En massa toppenpersoner var där.


Till exempel Frida.


Inte bara tårta utan också massvis med hembakta kakor. Gott gott gott.



Framemot kvällningen kom det fram både middag (!) och kubb.




Jag var med några matcher, kubb är verkligen inte min starka sida som ni kan tänka er men det var gött att vara uppe och röra på sig lite efter mycket sittande.


Stor tumme upp från publiken!



Gulliga Karin och Patrik. <3



Patrik hittade en godisskål och blev mycket populär. :)


Och sedan kom vi ihåg den bästa leken och den egentligen enda riktigt acceptabla och roliga formen av kubb: stafettkubb! Vi kom på den under pandemin, när man var tvungen att ses utomhus, till exempel i snö. Då var vi tvungna att springa mycket mer för att hålla värmen = stafettkubb.




Ni fattar hur man gör - varje lag måste slå ned sina egna pinnar i ordning från närmast till längst bort (och om man råkar slå ned en pinne längre bort först måste man ställa upp den igen). Vare sig man träffar eller missar springer man sen och hämtar sin pinne och räcker den till nästa person.


När man har slagit ned alla sina fem slår man ned kungen och då har man vunnit.


En liten paus i kubbspelandet för att gå på kryckor. Jag tyckte att det var svårt, och jag som tycker om mig själv att jag har så bra balans! Hmpf. Jag får skylla på att jag hade långklänning på mig. Ulrik hade heller aldrig testat förut, men hade bara att kliva upp och börja gå omkring. Jahaja! Men jag har ju en tendens att falla för män med god kroppskontroll, det är sen gammalt.


En till match!



Det blir smått livsfarligt i sista rundan om båda lagen siktar på kungen samtidigt, och någon måste springa fram och hämta sin pinne medan det andra laget kastar, som Patrik och Ulrik här. Man får vara snäll. :)


Sedan var det kväll och dags för mig och Ulrik, som ganska nyss kommit hem och ganska direkt skulle iväg igen, att bege oss hemåt. Grattis Tove och tack för kalaset, du är bäst!

The Four Seasons | December, 1963 (Oh What a Night!)

container 2026

Dags för sommarens andra brädspelskonvent, Container! (Det enda dåliga med att åka på två olika var att de låg lite för tätt i tid. Vi får tänka på det till nästa år, det hade varit ännu roligare med mer tid emellan.) Vi blev indragna i ett parti Everdell av Sofia och Jana så fort vi kom dit. <3

Sedan spelade vi spel i fyra dagar, så det var det enda jag fotade. Det är så roligt att fota brädspel, för de bra spelen är så fina att man vill äta dem. Som karameller! Det är egentligen inte alls konstigt att jag dras till brädspel med alla färger och vackra illustrationer. Och de riktigt bra spelen har taktila pluppar som man vill hålla i och fippla med. :)



Som till exempel den senaste favoriten, Harmonies. Den perfekta kombinationen av vackra illustrationer och härliga pluppar att fippla med. Och så går det fort att lära sig och fort att spela ... vilket kan vara ganska trevligt i kontrast till de tunga spel jag annars hålls med. :)



Jag lärde mig Wingspan i år, det var kul!


Spelade flera omgångar Terra Mystica, blev som vanligt totalt krossad av Jana.


Heat dök upp sent en kväll, jag accepterade det för att sällskapet är så trevligt trots att det inte är mitt bästa spel. :)



De första dagarna vi var där regnade det och var allmänt kyligt och blåsigt och tråkigt väder. När det var uppehåll passade vi på att sitta utomhus och fika, men med tjocktröjorna på som ni ser.


Jag provade på Splendor, fattade nog inte riktigt grejen? Men behöver kanske testa det igen.


Och sedan fastnade Ulrik och Sofia och Ragnar och jag i en faktiskt outhärdligt lång omgång av Brass Birmingham. Som jag egentligen gillar! Men inte när folk tar såhär jääävla lång tid på sig att tänka som till exempel min pojkvän gör ... Urgh.


Men om jag ska vara helt ärlig var det inte bara för att Ulrik och Ragnar tog så lång tid på sig som jag var sur. Vid det här laget, tre dagar in på konventet, insåg jag till slut att jag inte har bra strategier för att ta hand om mig på ett brädspelsevenemang. På dansevent har jag det! Jag vet precis hur och när jag behöver återhämta mig och med vad - oftast på dansevent är det sömn, mat, ensamhet, tystnad. På ett brädspelsevent är det tvärtom; där är det fysisk rörelse jag behöver. SÅKLART. Men det hade jag alltså försummat i tre dygn och därför blivit dum i huvet. Ändring till nästa år!


Dagen efter blev det äntligen fint väder och vi kunde sitta ute och spela. Alla blir genast gladare då, dels för att man kan bada, dels för att man slipper den dåliga ljudmiljö som skapas i ladan och huset där man trängs om utrymmet när det regnar. Här lär jag mig ett till nytt spel som jag gillade, Dewan.



Ni ser ju temat på min vecka - klara färger, taktila pluppar, fina illustrationer. :)



Sedan tog jag mig äntligen ut på promenad. Välbehövligt. Frampå kvällen var det fortfarande ljumt ute och fullt i partytältet och vid borden på gräsmattan.


Sista dagen var det kyligt igen (jaja) men vi fick i alla fall in en omgång Everdell med Johanna innan det blev dags att åka hem. Fint!

RAYE | WHERE IS MY HUSBAND!