trettondagspromenaden

På trettondagen var det snöigt och kallt, ljust och soligt, och dags för en långpromenad.


Jag hade härligt sällskap i Anna-Karin, Malin och Lisa. Jag hade gymmat dagen innan och hade brutal träningsvärk i låren, och Lisa och Malin var också smått medtagna efter gårdagens bal, medan Anna-Karin skuttade fram som den energiboll hon är. Till slut bestämde vi att hon fick gå i bakre ledet för att inte dra iväg med tempot :)




Vi tänkte att det nog var för halt och moddigt på de mindre vägarna och stigarna vi går på annars, men runt åttan var det ganska lättgånget, så vi började längs åttan och hamnade här vid Svarttjärn.


Illröda kinder och en nare som hette duga men ändå jätteglad.


Sedan tyckte några att det kanske ändå blev lite långt eftersom man ändå fick halka runt lite i snön, så vi tog en genväg över Brudarebacken istället.




Allt var så vackert.


Sedan över bron över bilvägen och ned i milspåret ...


... tills vi kom ned till Delsjön där det var hög tid för fika.



Jag hade med flytande choklad och Lisa fast choklad (och annat fika).


Ett glatt och hurtigt gäng!


Vid udden skildes vi åt eftersom det var närmare för de andra att ta sig hem via Skatås, och det började skymma. För min del är det ju närmast att fortsätta längs med Delsjön och ta det som jag kallar min "vanliga promenad" hem till Stora Torp.



Tänk att jag bor så att jag får ha detta som min vanliga promenad, va va va! Man tror inte att det är sant.


Favoritudden att fotografera i alla väder och årstider.



Den här Narnia-lyktstolpen vid roddklubben var jag också tvungen att fota i skymningen, förstås. Och det var den eftermiddagspromnaden! Alldeles lagom lång, vacker och med gott sällskap och fika. Mer behöver man ju inte.

Tobias Jesso Jr. | Black Magic

trettondagsbalen

Baldags igen! Den här gången var jag lite osäker på om jag hade lust, det är så himla dyrt och ju inte alltid en toppendanskväll (otroliga musiker i storbandet såklart, men repertoaren är tråkig, det är för mycket crooner och pop och för lite riktig swing). Men när David blev sjuk och ville sälja sin biljett för halva priset bestämde jag mig lite spontant samma dag för att gå med.


Och det är jag jätteglad för, för konserten som inledde kvällen var fantastisk! Det var Symphonic Stomp, folkmusik skriven och/ eller arrad för symfoniorkester, med Operans orkester under ledning av Karl-Johan Ankarblom och med riksspelmannen Görgen Antonsson som solist. Nejmen det var så underbart, jag var helt musiklycklig och bara njöt i fulla drag. Folkmusik och symfoniska instrument? What's not to like?


Efter konserten blev det gruppfotostund förstås.


Denna omedvetna färgmatchning från Anna-Karin, Lisa och Malin!


Alf kom förbi och fotobombade. :)



Gullisar!


Till och med jag fastnade på bild!


Och sedan började dansen på stora scenen, som vanligt först till wienerorkester. Men vi hölls inte där särskilt länge, för ...


... det var ju folkmusik på lilla scenen! Nytillskott för i år och det var så trångt därinne att det kändes som att det var fler som ville dansa polska och schottis än vals. Rimligt!


Jag försökte fånga några av vännerna i vimlet när jag inte dansade själv:




Lurigt det här med dans ibland. :)




Alltså de här musikerna var SÅ OTROLIGA. Så glad att få dansa till deras musik och inte bara sitta still och lyssna på den. Och som det så ofta blir med livemusik till dans spelade de mycket längre än det var annonserat. :) Jag vet ju själv hur det är! Man ger och ger, och dansarna ger tillbaka och ger tillbaka och man kan fortsätta hur länge som helst, känns det som.



Men när musikerna till slut gav upp packade jag ned kameran och gick in på stora scenen för att dansa swing. Vilken kväll!

Gävle Symfoniorkester & Görgen Antonsson | Vals: Stortut

börja året med konst och chokladfondue

Vaknade på nyårsdagen till detta. Tycker det är så mysigt att vakna hemma efter ett kalas och gå omkring och småputtra hela dagen, tömma och fylla några diskmaskiner, tvätta duken och finservetterna (fållade för hand av min mamma för många år sedan), vara långsam och glad.


Dagen efter bytte Ulrik och jag jullovsbas från Örgryte till Vasastan och promenerade ned genom stan för att ...


... gå och se utställningen Lillhagen i färg på Stadsmuseet.


Jag tyckte mycket om den, så mycket blandade uttryck och så intressant att få lära mig mer om Lillhagen! Min favorit var helt klart denna av Violet "Vailet" Johansson, och andra verk av samma konstnär.


Den natten kom det snö! Tog den här på Ulriks innergård innan läggdags.


Och sedan kom det det gulliga Mario Kart-gänget över. Vi hade ju så himla trevligt sist vi spelade i december, och bättre jullovssyssla än att spela tevespel ihop finns väl inte. Patrik hade fått en chokladfonduemaskin som vi fick äran att inviga.







Det var en hit! Godast att doppa: apelsinbitar och lakritsfiskar.




Lisas Mario Kart-miner <3 <3 <3


En av många kvällspromenader med min älskling.


En dag var jag hemma en sväng och hämtade finkläderna till trettondagsbalen. Utsikten från vardagsrummet var denna.


Balen ja! Men den får ett eget inlägg. :)


Och dagen efter fotade jag snön på träden i Vasastan. Det var första veckan i januari det, en alldeles underbar jullovsvecka, och ett toppensätt att börja året: med konst och chokladfondue.

Beatrice Eli | Girls