pysselvalborg



Förra lördagen var det valborgsmässoafton! Och vi hade valborgspyssel i Utby. Nu när medeltidsveckan närmar sig med stormsteg blir det plötsligt fart på sömnaden i gruppen. :) Ja, inte just för Liam då, han åker ju inte till Medeltidsveckan. Han stickade istället


och fick hjälp av Anna-Karin, som kan allt. :)


Jonas sydde på sin nya underkjortel i ett vackert linnetyg som jag inte fick med på bild


Marie sydde på sin yllekjortel


och Anna-Karin sydde en kaftan. David var i källaren och snickrade på en säng och själv håller jag på och fållar min mantel. Det tar ett tag att fålla för hand. Men snyggt blir det!


Så småningom dök Lisa, Alexander och Oskar upp och det blev middagsdags. Smart idé att grilla när man är många personer som har olika smak, tänker man ... Men också jättedum idé att grilla när man är många personer som har olika smak. Det tar ju hundra år att få klart allt. Men till slut så! Och gott blev det! På min tallrik: halloumi, champinjoner, sparris och majskolv (och sås som inte syns). Gott.


Och det är ju ändå lite kul att kunna sitta ute och äta middag när man firar valborg. Även om man fick ha jacka på sig och filt över benen.




Så småningom gick vi in och spelade Nåt ska bort, fast vi läste bara frågorna, för ingen orkade greja med spelplan och sånt.


Glass med minimarshmallows och chokladsås till efterrätt.



Vi blev tidigt trötta, själv började jag gäspa redan vid tiotiden. Tror att vi nog fortfarande är lite ovana efter pandemin? Då gäller det att ha ett gäng där det inte för något att man blir seg och mystrött frampå kvällen. Och det har ju som tur är jag.

Moddi | Bråtebrann

också i april



Två veckor av april försvann i grötförkylningen. Det var segt och trist och jag blir fortfarande andfådd lite för lätt, men bortsett från det mår jag i alla fall bra nu! Men veckan innan förkylningen och veckan efter hände det i alla fall lite blandade fina grejer. Till exempel:


Glad körledare på företagsjobb! Det allra allra roligaste är ju att jobba med mina egna körer, som jag får träffa varje vecka och där jag får lära känna sångarna och verkligen få vara med om framstegen vi gör tillsammans. Men sådana här företagsgig, där jag åker ut till en eller annan konferens och sjunger poplåtar med glada människor i en och en halv timme, det är roligt på annat sätt. Att få komma dit och bara ge ut en massa musikglädje allt vad jag kan, det är härligt. Den här gången var jag ute på Öijared Resort. Så fint där för övrigt.


En söndagkväll var jag och Liam på middag med vänner vid Nya Varvet. Det var en fin kväll och efteråt tog vi en kort, vacker men alldeles för blåsig promenad ned till vattnet.


QUIZ!!! På Notting Hill förstås. Första sedan innan pandemin! Fredrik kunde inte vara med den här gången, men Mattias, Lisa och jag kämpade på bäst vi kunde utan honom. Vi vann inte men jag tror att vi kom femma eller så. Längtar redan till nästa gång.


Och sen blev jag ju alltså sjuk och tillbringade påsken såhär: med påskgodis, näsdukar och dator i soffan.


Men var UNDERBART det var två veckor senare att komma ut på promenad med Tove och Lisa! Kände mig som en helt ny människa.




De här två alltså <3


Och så blev det också ganska plötsligt vår medan jag låg sjuk inomhus. Kolla bara.


Sedan fyllde Carro år och hade traditionsenlig bingofest. Så bra grej? Såhär såg det ut förra året då vi var utomhus.


Carro hade bullat upp rejält.


Alltsååå vad gott allt detta var.


Konceptet är att alla tar med sig något man köpt begagnat, gjort själv eller rensat ut hemma, till prisbordet. Så rimligt sätt att ha priser på, och blir dessutom oftast roligare grejer än sånt som är nyköpt. Emys hemmagjorda marmelad till exempel försvann från prisbordet allra först.




Okej då, en bild till på maten. Jag krånglar inte med att ta mat-mat först och fikamat sen, som ni ser. Allt på en gång!


Måns var väldigt väldigt intresserad av alla bingo-bollar.


I förra årets blogginlägg skrev jag "Längtar förvisso tills vi kan ses inomhus också". Och nu kunde vi det. Vi sa det till varandra, flera gånger under kvällen; "oj, att vi kan vara härinne, såhär många, såhär trångt". Jag njöt i fulla drag av den här fina festen. Åtminstone ännu har jag inte börjat ta för givet att kunna ha fest.

Gang of Youths | you in everything

påsklovsförkylningen



Det kanske tydligaste tecknet på att pandemin "är över" och att saker är "som vanligt" (även om det inte alls är över, men ni fattar vad jag menar) kom till slut: En kraftig förkylning, lagom tajmad till ett lov. Klassiker. Nu är jag på femte dagen av den här påsklovsförkylningen och jag känner mig rätt så ynklig. Ynklig, uttråkad, trött och ledsen över att behöva ställa in påskplanerna. Det är en sånhär förkylning som man blir riktigt golvad av; att liksom behöva ligga och vila större delen av dagen hör inte till vanligheterna när jag blir sjuk, jag brukar mest bli lite snörvlig och hostig.

Samtidigt är jag så tacksam: Tacksam över att slippa covid (verkar det som, jag tog ett antigentest och såvitt man kan lita på det, så är det inte covid). Tacksam över att kunna vara sjuk här hemma i den här lägenheten där jag trivs, tillsammans med min finaste person (som också är förkyld, men som sin vana trogen alltid blir mycket mindre sjuk än andra). Tacksam över att det inte gör något - jag missar inget viktigt, det blir inte kris för min försörjning för att jag ligger på soffan en vecka, jag har mat och tak över huvudet, allt ordnar sig. Jag kan på riktigt bara ligga här och ha tråkigt och vänta på att det går över. Vilken lyx!

Det här har jag gjort hittills de här fem dagarna:
- Tittat på bara slutet av många av mina favorit-romantiska komedier (orkar inte hålla mig vaken en hel film)
- Tittat på samtliga avsnitt av Map Men på Youtube (innehållet och längden verkar överlappa exakt med min min förkylda koncentrationsförmåga)
- Ätit mycket påskgodis
- Spelat mycket Geoguessr
- Spelat många många Sporcle-quiz, till exempel den här om världens länder (jag börjar bli rätt bra på att rabbla önationer nu) och den här med alla Disneyfilmer (och Pixarfilmer)
- Tittat på förra årets påskfilm och tänkt att ... Men det var ju jättekul, man kanske skulle filma mer någon gång?
Ja, det var väl ungefär det!

Igår kväll låg jag nedbäddad i soffan i vardagsrummet med balkongdörren öppen så att jag kunde lyssna på fåglarna som sjöng i skogen utanför. I det läget är det svårt att inte tänka att allt kommer ordna sig. Och svårt att inte känna sig lycklig lottad.

Henrik Lindstrand | Søndermarken (Reimagined by Anne Müller)

bohusleden: bottenstugan - dalen med övernattning del 2



Här kommer del 2 av förra helgens hajk! (Här är del 1.)


Och var var vi nu? Jo! Vi hade precis eftermiddagsfikat vid Övre Långevatten. Efter fikat packade vi ihop oss och promenerade vidare, med förhoppning om att det skulle vara ledigt i nästa vindskydd. (Vi hade med oss ett vindskydd och det fanns andra fasta vindskydd relativt nära som plan B, men det är ju alltid gött om man får det första man tänkt sig.)


Mitt bland alla barrträd gick vi igenom en pytteliten bokskog. Jag tror att den biten var markerad som fornminne på kartan, men något fornminne såg jag inte. Märkligt mysterium!


Extra påfyllning av geléhallon!


Snart kom vi fram till sjön Tvängen - och vindskyddet vi siktade på var ledigt. Hurra! (Inte förrän jag kom hem och jämförde med foton insåg jag att jag varit där en gång förut! På den hajken kom vi från ett annat håll och gick en annan tur, och jag hade också sämre koll då på vad jag egentligen höll på med. Så minnesbilderna är helt olika.)

Vi hade också insett vid det här laget att det går åt mer ved när det är kallt ute (smart va?) och att vi inte hade med oss så mycket som vi bort. Så Jonas satte igång med att hugga upp lite av den fuktiga ved som fanns på plats (och som låg ute på marken i en hög), och torka den runt elden. Det rykte som attan men funkade bra, så till slut räckte veden hela kvällen, hurra!




Kolla idyllen ändå?



Så småningom fick vi bra grillglöd i en hörna av eldstaden. Jag grillade sojabullar och åt i korvbröd, funkade utmärkt! (Fortfarande inte hittat någon god sojakorv som inte faller i bitar när man grillar).


Och sedan satt vi där och småpratade och grillade och sysslade och skickade korvbröd och ketchup mellan oss i några timmar. Det är något alldeles speciellt med det där småsysslandet, att det är ett projekt att få i sig middag och att det får vara det. Det är meckigt, men värt det.


Frampå morgonen vaknade vi till denna utsikt. <3 Och hur gick natten, då? Jomen, bra tack! Trots minusgraderna frös jag ingenting! Köpte ju ny sovsäck förra året, men så blev det inga utenätter det året, så det var premiär. Och jag måste säga att jag är väldigt nöjd med köpet. Frös bara lite om fötterna, så där får jag utarbeta ett bättre system. Att ligga mitt bland fyra personer som alla snarkar i olika tonlägen, tempi och klangfärger dock, det kunde inte sovsäcken skydda mig mot. :)


Godmorgon! :) (Fotat av Jonas.)


Det var en himla fart på Jonas den här hajken, han hade knappt vaknat innan han var uppe och igång med grötkoket. Själv har jag svårt, svårt att ta mig ur min varma mysiga sovsäck på morgonen. Får öva mer på det nästa hajk. Då kanske det är varmt nog att ett morgonbad kan locka upp mig?


Till slut var jag i alla fall uppe och igång! Och när man väl rör på sig blir man ju som sagt varm fort. Och solskenet som silar genom träden, och fågelkvittret, så ljuvligt.


Packning och allmänt fix och jox. Det tar längre tid än man tror att komma iväg, precis som på fjället.



Så småningom var vi i alla fall på väg, och promenerade förbi alla torpruiner som ligger utströdda i skogen här.


Snö snö snö!



Snabbare än vi trott - nu när vi hade gjort av med så mycket ved, vatten och mat vi bar på igår - var vi framme i Grandalen, där den här etappen egentligen är slut.


Läge att planera nästa vandring! :)


Sedan var det bara lite grusväg, och den gör man ju snabbt av med ...


... och så var vi plötsligt framme vid den vackra hembygdsgården i Dalen.


Den här ladan va! Den är från 1600-talet, stod det. Så fin.


Och sedan körde vi tillbaka till Bottenstugan där vi hämtade den andra bilen och körde hememot Göteborg. Trötta och glada och sugna på mer vandring. Hurra! Bästa känslan!

Eldstorm | Permanent Soil