i slutet av mars
Förra veckan började med eftermiddagspromenad i Utby med Lisa och David, i det här strålande vädret.
Vi fikade på Utbyberget och planerade aprilhajk i skarpt solljus. Gott sällskap, gott fika och ljumma vindar mot ansiktet, och jag kände mig så lycklig och kunde formulera det precis där och då: vi pratade gamla hajkminnen, planerade framtida hajkminnen och hade trevligt i stunden. Minnen, planer och nuet; allt som är vackert och viktigt på samma gång.
Redan dagen efter var det dimmigt igen och promenad med Lisa och Tove. Men vi trivdes ändå och gladdes åt hur stark den här vanan blivit, och hur långa promenaderna blivit och att det liksom inte är någon grej längre att gå ut på fyratimmarspromenad en gång i veckan.
Fredag med kväll i Utby!
Vi åt middag och lekte (här norsk karaoke med inlevelse som sig bör) och flamsade och skrattade; vi var trötta och sega eftersom vi är så ovana vid socialt umgänge nu, men det är en mjuk trötthet. Vid midnatt kryper vi till sängs, och jag är lycklig. Åt att få somna i det här gästrummet i det här huset där jag är så trygg, lycklig att få somna med min älskade tätt intill, efter en härlig varm kväll bland vänner.
Jag vaknar lika lycklig och tacksam morgonen därpå. Snart blir det dags för våfflor med lakritsgrädde + rivet citronskal.
Och i tisdags var det ny veckopromenad! Mars sista. Tänk att jag tog mig igenom mars, årets sämsta månad, med hälsan i behåll! Jag klarade mig utan att drunkna i allt det trista grå! Ha!
Vi testade en ny fikaplats. Älskar dessa skyltar med "go plats" som står lite här och var.
Men vad skulle jag gjort den här vintern utan dessa två? På riktigt?
Spell Songs | the Lost Words Blessing
vecka 11
Förra veckan var en så fin vecka! Så glad åt att det ens är möjligt att ha veckor nu i pandemin då det händer flera roliga och fina saker. Det kanske är våren? Vem vet. Veckan började med måndagen som ni redan sett och fortsatte med den här fina promenaden med Tove och Lisa. Första gången i år som vi kunde sitta och riktigt götta när vi fikade, och liksom sitta kvar länge utan att bli kalla! Hallå vad ljuvligt.
Ändå hade isen inte ens smält.
Sedan var det min älsklings födelsedag! Jag väckte honom såklart med sång och frukost (han hade bett om toast med äggröra, och istället för födelsedagstårta bulle och dammsugare). Han börjar gilla den traditionen nu! Men något annat firande ville han inte ha. Håhåjaja!
Hemmakväll med sushi (Liam), pasta (jag) och Hannah Gadsby's finfina Douglas. Och sjukt god rosenkvittenlemonad från Fristorps gård som jag köpt på den lokala Rekoringen. Mycket bra!
Och så var jag på lunchpromenad med Maria. Så fint att träffa henne igen! Och vi kom på att vi ju egentligen skulle kunna ses mycket oftare, eftersom ... ingen av oss har så värst mycket att göra. Tur i oturen?
Och kolla vad hon hade med sig till mig. Hogwarts i lego! Som jag får låna! 6000 bitar! Det är så hiiiimla gött att sitta och syssla med! Vilken ljuspunkt de senaste två veckorna. Det är ju som att pussla i 3D. Supermysigt.
OBS! Jag håller inte med J.K. Rowling om hennes gräsliga transfobiska uttalanden. Men håller med den falang av Harry Potter-fans som hoppas/ anser att hon inte äger Harry Potter-världen längre annat än monetärt; att den har vuxit långt förbi hennes makt och blivit en plats som hon knappt har med att göra längre - en plats där de fans hon nu har svikit har kunnat hitta trygghet i ett budskap om att man får vara den man är. Det är så lurigt att jag håller med om det jag tolkar som budskapet i böckerna, om vänskap och inkludering, och vill att det ska spridas till fler ... men utan att stötta författaren, som jag inte håller med. Om någon har kommit på hur man gör när man är förtjust i ett verk eller en produkt som har en kränkande och farlig upphovsperson, säg gärna till. Och tills dess kan vi fortsätta lyssna på min favoritpodcast Witch Please, som analyserar (i många avsnitt) Harry Potter-världen utifrån ett feministiskt intersektionellt perspektiv.
Nästa promenad var med Karin, som jag inte träffat på månader (!). Det var riktigt vårigt ute och Delsjön var så blå så blå.
Vi satt förresten vid en av mina favoritfikaplatser längs med Delsjön. (Japp, jag kan allihop. Borde införa ett rankningssystem.)
Och sedan var det lördag och grillning i trädgården hos de här sötnosarna.
Jag var bättre förberedd än förra gången än förra och hade mängder med lager kläder på mig. Det har aldrig blivit så tydligt för mig som den här vintern hur mycket mer kläder man måste ha när man sitter still än när man går i lugnt tempo? Jag har ju tyckt att en långsam promenad knappt gills som rörelse ... Men bra mycket varmare blir man av det än av att sitta still!
Optimalt fika: Hembakad bulle, bortglömd Alladinask och pandalakrits. :)
Déanta | Paddy and the Bandit: Paddy's in Chicago/ the Ceili Bandit
ett foto i timmen
Men vad är det jag ser? Är det ett "ett foto i timmen"-inlägg, som på den gamla bloggtiden? Japp! Jag blev sugen på att dokumentera lite för att lära mig att fota med min nya telefon (alltså jag känner mig som den medelåldring jag är när jag säger det ... Men att byta operativsystem från iOS till Android har INTE varit en lek kan jag säga). Och dessutom behövde jag tydliggöra för mig själv vad jag egentligen gör på dagarna. Så här är förra måndagen, en alldeles vanlig måndag.
08:30 Liam går upp halv åtta och försöker alltid stänga av sitt alarm så fort som möjligt så att jag ska kunna sova längre. Idag gick det bra och jag vaknade av mig själv strax efter åtta, som är den tid då min kropp helst vill vakna.
09:01 De senaste veckorna har jag börjat försöka få in min dagliga pianoövning (20-30 minuter) direkt på morgonen. I den här arbetslöshetsdimman jag befinner mig i är det så gött att börja dagen med känslan av att ha gjort något konkret. Vi får se om det håller i sig!
09:40 Samma frukost som ni sett i bloggen tusen gånger: fil med havreringar och en apelsin, och scrambled eggs.
10:15 Föreläsning! Har jag sagt att jag läser fortsättningskursen i musikvetenskap nu? Kanske inte. Jag läste ju grundkursen förra hösten, och sedan blev det uppehåll ett år eftersom de inte hade råd att köra kursen. Men nu är den tillbaka! Vi har precis haft en delkurs med filmmusik. Rasande intressant, och jag har terroriserat alla jag träffat med blandade anekdoter om musikläggningen i the Jazz Singer, King Kong, Bambi, Casablanca, Back to the Future, Independence Day och mycket annat. :)
11:03 Jag har gjort det till en vana att ställa mig upp och göra något annat i pausen mitt i föreläsningen, istället för att sitta kvar vid skrivbordet och scrolla. Diska till exempel.
12:09 Lunchpyssel! Håller precis på och gör färdigt mitt decemberalbum från 2019.
13:08 Lunch! Sojafilé, rödbetor, gurka, babyplommontomater, sojabönor och salladsdressing.
14:05 Försöker öva sång. Det är svårt idag. Det är svårt för det mesta nuförtiden. Jag är i vansinnigt dålig form och har fått dåliga vanor.
15:30 Promenerar ned till stan för att göra ärenden - framför allt för att Liam fyllde år dagen efter. :)
17:10 Och svänger förbi föräldrarna för att hämta ett paket till Liam från mamma med superfina tumvantar hon stickat, som han önskat sig.
18:45 Dominion Online har ju varit en sån räddning hela vintern. Spelar ofta med Lisa och kompani och lika ofta mot bottar när jag är rastlös.
19:52 Paketinslagning!
20:48 Liam lagar matlådor. Jag hejar på. :)
21:17 Hade en sån bra streak med nästan daglig yoga i december och januari, sedan tappade jag det i februari. Men nu försöker jag så gott jag kan igen!
22:16 Kvällspyssel och Storytime - en brittisk dansvän till mig som läser högt varje vardagkväll. Just nu the Gentleman's Guide to Vice and Virtue av Mackenzi Lee. Gillar!
23:53 Hygien och sånt! I hear it's what the cool kids do.
Earl Thomas | I Am the Cool
en mulen vecka
Förra veckan hände det inte mycket. Gråväder + mens = meh. Men vi tog oss ut på promenad i alla fall, även om det var bra kyligt och blåsigt.
Den här veckan var vi i Botaniska och Änggårdsbergen och tittade på träd med intressant bark ...
... och väldigt många sorters krokus.
Och knoppar förstås. Alltid knoppar.
Och så var jag och fikade med Johan. Alltid bäst. Jag vet inte hur han gör? Men en kopp varm choklad och Johans sällskap i ett par timmar så känner jag mig lugn i själen sedan.
Sedan var det lördag och då hade vi gäster! Inomhus! Samma glädje varje gång (varannan eller var tredje vecka eller så). Lisa kom över och så avlöste Alexander och Tove varandra mitt på dagen av allehanda planeringsskäl. Vi började med smördegspizza med crème fraiche, getost, valnötter, päron, ruccola och honung och det var ju sjukt gott.
Sedan spelade vi Seven Wonders mest hela eftermiddagen
och åt halloumipasta med grönkål till middag. Och sedan bänkade vi oss i soffan för Åsas och Ellens musikquiz på zoom, som så många andra lördagar under det senaste året (fast det här var första gången hela laget var i samma rum på riktigt!). Liam serverade Elderflower Sours till oss på löpande band. Det var en mycket trevlig kväll. :)
Och sedan var det söndag och jag hade en deppig dag och det enda som var bra med den var att jag tog en promenad i Trädgårdsföreningen. Annars vet jag inte alls vad jag gjorde med den dagen.
Benedict Morris | In Sight
dimma, fika och tårar
Förra veckan var det dimmigt.
Lisa och jag promenerade förbi Härlanda Tjärn
och över Getryggen
och landade vid Västra Långvattnet för fika - triss i chokladbakelser som Lisa hade med sig. Rimligt!
Och Lisa var också glad!
På väg ned från skogen hade morgondimman lättat och solen tittade fram, så att björkarna nästan gnistrade i ljuset. Så fint.
Sedan gjorde jag ingenting (= var ganska deppig) i några dagar, och sedan var det promenaddags igen! Tove och Lisa och jag bestämde oss för att utforska Lärjeleden; 7 kilometer eller så längs Lärjeån. Jag hade aldrig varit där förut, men det var väldigt vackert. Särskilt i början när man gick alldeles bredvid vattnet långa sträckor.
Och det här frusna skummet - så coolt.
Lagom tills det blev lunchdags hade det mulnat på och blivit kyligt, och Toves mysfilt kom väl till pass.
Det blir mycket kakor alltså ... Jag borde göra en sammanställning av allt magnifikt fika vi ätit under vårvinterns promenader. Den här gången hade till och med jag bidragit! Med kolasnittar förstås, som är det jag kan baka.
Medan vi promenerade skrev David i stortråden och undrade om någon ville komma ut till Utby och grilla i trädgården på eftermiddagen. Tove var trött och tackade nej, men Lisa och jag tyckte att det var en strålande idé.
När vi kom dit skulle jag bara gå in och låna toaletten som hastigast (för hela poängen var ju att bara umgås utomhus). David och Marie höll och grejade med mat och grilltillbehör och det var så varmt och mysigt och tryggt att komma in hos dem - i det här huset som jag också bott i, som Lisa också bott i, som vi umgåtts i i sju år ... och så satte jag mig i en fåtölj och började storgråta.
Jag var så ledsen över att vi inte kunde komma in allihop och krypa upp i soffan och sitta där och spela spel och tramsa tillsammans resten av kvällen. Jag var så ledsen över att vi var tvungna att sitta ute i smålblåsten och frysa och krångla med fikat med kalla fingrar och bryta upp alldeles för snart. Jag var så ledsen över att andra umgås inomhus och går på pubquiz och restaurang och fester hur som helst, och varje gång jag går förbi någon lokal där det är trångt mellan borden och inga munskydd på någon tänker jag "det är ert fel att jag är arbetslös, fattar ni inte det!". Jag var så himla ledsen. Liam fick hålla om mig tills det gick över. Men sedan blev vi ju ändå ganska kortvariga, just på grund av snålblåsten ... Och ändå är det såklart bättre än inget. Såklart det är. Såklart jag hellre har vänner utomhus i snålblåst än inga alls. Men ändå. Jag var ledsen.
Sen fick jag i och för sig mens två dagar senare såatteee. Men som vanligt när jag har PMS är det så att det bara hakar tag i sådant jag verkligen är ledsen över och gör det mer ... akut? Mer attackgråt än annars. Så det är ju inte påhitt att jag kände sådär bara för att jag hade PMS. Det är högst verkligt.
Hur som helst. Dagen efter var det söndag och jag promenerade längs Eriksbergskajen (ovanligt tillhåll för mig, roligt!) med de här strålande personerna, Sofia och Anna. Där var det vårkänslor igen, folk som strövade fram och tillbaka och drack kaffe på bänkar i solen vid älven. Fint!
Och Måns, förstås! Måns var också med. :)
Fireside | Thing on a Spring
Subscribe to:
Posts
(
Atom
)