verona dag 6

'
Denna sötnos tänkte inte förmiddagspromenera ett dugg. :)


En lyxig grej med körresor - gruppresor i allmänhet antar jag? - är att om man inte hela tiden följer gruppen så noga, om man går ut genom dörren när man är färdig och går ihop med de som också råkar gå samtidigt, eller om man frågar vem som vill ha glass och tar sällskap med någon annan som också vill ha glass, eller om man vill gå hem tidigare än någon annan och inte stannar bara för att de man brukar hänga med vill stanna, då hamnar man i oväntat sällskap. Och det kan vara så väldigt väldigt fint. Den här förmiddagen hamnade jag med dessa herrar.


Vi satt på bänkar i en park och solade, pratade strunt och skvaller, göttade, och skrev vykort mest hela förmiddagen.


Jag letade hela resan efter vykort som var tillräckligt fina och hittade dessa till slut. Passar ju bra eftersom jag älskar Puccini.


Den här herrn har jag minsann åkt på körresa med en gång förut. Den gången fick han ett helt blogginlägg tillägnet sig, här.


Dagens glass heter Pretto! Jag har kommit hem.


Sedan samlades vi och klev på bussen som tog oss till flygplatsen i Milano.


Jag åt skapligt mycket av detta under resan. Så tokigt gott på ett oväntat sätt. Finns det i Sverige?


Utsikten som tog andan ur mig över Alperna. Och så var vi hemma och den fantastiska resan var slut. Men som alltid efter resan: minnena har jag kvar, bilderna, vännerna, och den nya person jag blivit av tankarna och erfarenheterna, en som varje dag blir lite lättare för mig själv att leva med.

Eric Whitacre | Hope Faith Life Love

verona dag 5

På morgonen var vi på mässa i klosterkyrkan därhemma (då fotade jag inte pga var upptagen med att försöka gissa vad det var som pågick). Sedan tog jag en promenad själv, eftersom jag ju behöver sånt.


Sen åkte vi till en annan liten stad som hette Quistello och tittade runt i en kyrka.


Ut i solen. Sedan hade vi konsert i en sorts teatersalong med brutalt stum akustik och inga direkt fotogeniska scenerier. Vid det här laget var jag rätt krasslig i halsen och tog mig igenom konserten mimandes, sånär som på några höga toner jag skulle smälla till på vissa ställen.


En hord svenskar drar vilset runt på stan och letar. Fattade aldrig vad det var vi letade efter, men vi hamnade där till slut.


Vi blev bjudna på fyrarätters middag i ett tält (?) på någon sorts ost- och vinmässa (?). Den vegetariska maten var duglig! Jag åt alla ostar utom de mögliga!


Bredvid mig vid bordet hade jag denna fantastiska man, Gabriel. Vi inledde ett samtal som var så intressant och givande att vi fortsatte hela bussresan tillbaka till Verona. Älskar sånt.


Om det blev manskör? Ja det blev det.

verona dag 4: mantova

Fjärde dagen i Italien tog vi tåget till grannstaden Mantova för att ha konsert i en kyrka och, skulle det visa sig, ha det så himla fint och gött bara. Se själva:


Det var lyckligt att gå runt i denna stad och sedan få springa över torget undan regnet. Om möjligt ännu finare än Verona.


DEN HÄR PIZZAN. Är bland de godaste pizzor jag ätit i mitt liv. Haha, jag blir helt full i skratt av att tänka på hur sjukt gott det var. Buffelmozzarella, champinjoner och tryffel(olja). Alltså tryffelolja. PÅ ALLT GENAST.


Här är kyrkan vi hade konsert i. Så vackert, så ljust.


Hur är man så snygg som denna kvinna? Alltså jag fattarnte?!


Dagens glass.


Och en hemfärd framemot kvällen, med en version av Sleep som några började en bit längre bort i tåget och som långsamt spred sig längs med hela kören (det var ett ganska tomt tåg, så jag tror inte att någon blev störd). Det var mycket, mycket vackert.