Det var en märklig vecka på skolan. Först hände det här - jag var inte ens där när det hände, jag var i stan och hade sånglektion, men jag blev skärrad när folk som läst nyheterna började höra av sig och undra om jag var okej (men jag är såklart glad att folk bryr sig om mig.). Så märkligt också att se husen där jag bor på nyheterna, sluta upp, ville jag skrika, det är mitt hem det där, min hemliga trygghet.
Och så är det rent generellt knasigt mycket att göra på skolan. Roligt förstås, som alltid - men visst börjar det kännas att turnén är om bara en vecka (hur gick det till?). Vi repar mest hela tiden. Men jag har tagit en sedan länge planerad ledighet över helgen, för att få vara hemma i stan lite och gå på filmfestivalen. Och försöka kurera en brakförkylning som jag naturligtvis vaknade med i morse (hoppas, hoppas att det blir bra på en vecka!).
Här är en fin långpromenad, som Åse och jag tog oss i torsdags. Ja, det kändes verkligen som vi fick slita oss loss - det är så mycket rep och övning hit och dit nu att det börjar bli svårt att pussla ihop. Det sista dagsljuset fick vi i alla fall.
Mess | Dunst
