Den här veckans sökning - årets sista - till Fridhems folkhögskola, var svår, men nyttig. Jag gick inte vidare till andra provet, men det hade jag heller inte räknat med; svårt däremot att vara i ett gäng på åtta vänner där hälften går vidare och resten får åka hem.
Och det satte igång en massa tankar. Vem är jag att syssla med detta när det finns de som är så talangfulla att de har det gratis? Varför ska jag ägna så nedrans mycket energi åt musik när jag "ändå aldrig kommer nånstans"? Jag bidrar ju inte med något, borde jag inte ägna min energi åt att rädda världen istället för att försöka bli bra på sång när det finns så många, många andra som är bättre redan från början (utan att lägga ned energin)? Vad har jag för rätt att ta upp platsen? Jag kommer ju bara bli arbetslös sen ändå. Har jag rätt till det här bara för att jag vill? Måste jag inte göra något nyttigt för världen?
(Fast jag tänker inte egentligen såhär. De flesta dagar tänker jag inte såhär. Men när man träffas av insikten att andra är så mycket bättre och självklararare och yngre och. Ja, vart ska man ta vägen med sin passion i sådana lägen?)
Owl City | Fireflies
No comments :
Post a Comment