så betagen av allting

Galet vad ont om tid det blir i december, och aldrig lär jag mig att jag inte kan ta på mig så mycket! Jag har haft lite ont i magen över det men har turen att ha en underbar älskling som klappar på mig tills det känns bättre. Sedan är det lite andra vardagstråkigheter som en annalkande förkylning och en visdomstand som bråkar så att jag har ont i munnen. Men jag tänker på julen och blir glad igen.

(Och det är bra, också, att jag inser att jag tar på mig för mycket (även om jag inte lyckats bryta mönstret än). Det får mig att fundera över min perfektionism, mina prestationskrav och bekräftelseberoenden - varför ser jag till att ha så mycket att göra; vilka saker är för att jag vill och vilka är för prestige/ bekräftelse/ för att jag tror att jag inte är bra nog om jag inte låter bli/ för att jag tror att det inte blir ordentligt gjort om inte jag gör det? Ah, kombinationen mellan perfektionism och bekräftelseberoende, den är helt mördande alltså! Jag lider så hårt av duktig flicka-syndromet. Det är en synnerligen intressant period jag är i just nu.)

Här kommer del ett av en bildkavalkad från de senaste veckorna (jag åker till Kiel med klassen imorgon men lägger upp litegrann på magisk automat-bloggning). De visar ganska väl vad mitt liv består av just nu: snö (varje gång vi kommer ut från en lektion stannar jag till och säger "åh ... men kolla ... det är så vackert", och Viktor stannar och ser på mig och ser jättekär ut, och jag tror att det är en av de sakerna han är kär i med mig, att jag blir så betagen av allting, att det fyller mina sinnen så mycket ...), julförberedelser och goda vänner, och en himla massa rep.

Dean Martin | Baby It's Cold Outside