kvällshänget på turisten



I onsdags efter Richards kompositionskonsert gick vi ned till Turisten i duggregnet. Det är, ja, vad är det, det är ju en hotellbar eftersom Turisten är ett hotell, men mest som ett café med öl. :) Dyrt är det och smått burdusa är de som jobbar där, men vi går dit ändå, mest för att man kan ringa och be dem öppna baren på en vardag om man är ett tillräckligt stort gäng. Och just det, för att det är ungefär det enda stället att gå till i Ljungskile. :)

Det är också ett av de ställen som får mig att önska att jag gillade öl. Det verkar roligt att gilla öl, det finns så många olika sorter att välja på och fina flaskor med fina etiketter, och folk som gillar öl sitter och pratar om hur olika öl smakar och jag fattar ingenting. Men tyvärr klarar jag verkligen inte av det. Men de hade Spirello!

***

Last Wednesday after Richards concert we went to Turisten in the rain. Turisten is, well, what is it, it's a hotel bar I guess since Turisten is a hotel, but it's more like a café with beer. :) It's expensice and the staff can be a little on the brusque side but we go there nevertheless, mostly because you can call and ask them to open the bar on a weekday if you are a large enough group. Oh, and also because it's pretty much the only place you can go in Ljungskile. :)

It's also one of those places that make me wish I liked beer. It seems fun to like beer, there are so many different kinds to choose from and pretty bottles with pretty labels, and people who like beer sit and talk about how different they taste and I don't get it at all. but unfortunately I can't stand beer. But they had Spirello!


budapest del 3



Vi var på en falafelrestaurang (bättre hummus har jag aldrig smakat i mitt liv), i en regnbågsfärgad godisaffär, på oräkneliga slitna barer och uteställen med den märkligaste och mest inspirerande inredning du kan tänka dig, i metron som påminde mig om Frankrike, på stadspromenader och när vi hade nattpicknick uppe vid citadellet ramlade vi över någon form av reklamfilmsinspelning med märklig ljussättning.

***

We went to a falafel restaurant (the best hummus I've ever had), to a rainbow colored candy store, to innumerable worn down bars and clubs with the strangest and most inspiring decoration you can imagine, we went by metro which reminded me of France, we went for longs walks in the city and when we had a night picnic up on the hill by the citadel we walked into a making of some sort of commercial with strange lighting.

hommage till slagverkarna



Så mycket hjälp och glädje jag har fått av att hänga med och/ eller lyssna på de här människorna (och tröst, de gångerna jag har varit tjurig och bara det koncentrerade lugnet i slagverksrummet har varit ett tillräckligt tryggt gömställe), så mycket jag lärt mig rent musikaliskt och så inspirerad jag varit och blivit till att skriva mer och finare musik ... Helt klart är de värda ett eget blogginlägg, de fina slagverkarna. De är så grymt fokuserade också! ... ibland. :) Fotona tog jag igår under två rep inför en konsert senare på kvällen. Musiken var Richard Johanssons smått fantastiska Etudes Heureuses I och II.

Det verkar som att Blogger råkade slarva bort en del kommentarer under avbrottet häromsistens. Om ni skrev något snällt kan ni väl göra det igen? :)

***

I've gotten so much joy and help from hanging out with/ and or listening to the percussionists. And comfort, too, those times when I've been cranky and only the concentrated calm of the percussion room has been a safe enough hiding place. I've learned so much about music and become so inspirid to write more and better music. So they are definitely worth their own blog post, the beautiful percussionists. I took the photos yesterday during two rehearsals for a concert later that night. The music was the quite amazing Etudes Heureuses by Richard Johansson.

P.S. It seems that Blogger has erased some of my comments lately. If you wrote something nice, please tell me again! :)


budapest del 2



Det är lite annan stil på badhusen i Budapest än vi har här hemma.


Något jag gärna skulle ta med mig hem är fikavanorna vi hade här! Vi fikade stup i kvarten, och finfika dessutom! Inga sladdriga frallor eller torra bullar här inte. Nomnom.


Vårt regnbågsfärgade vandrarhem.


De flesta av fasaderna i Budapest är i ganska gravt behov av tvätt. En kreativ (?) lösning verkar vara att tvätta bara väggen runt sin egen lägenhet/ balkong ...

budapest del 1



Det var naturligtvis en jättebra resa, som man kan vänta sig. Tröttsam och lärorik (inte minst ur gruppsykologisk synvinkel - puh!), inspirerande och helt enkelt härlig.

Första kvällen var vi ett gäng som var på det nya konserthuset i Budapest och lyssnade på nationalfilharmonikernas C-mollmässa av Mozart. Det var helt slutsålt och vi fick sextonkronors ståplatsbiljetter allra högst upp, på balkonger som gick runt hela den gigantiska konsertsalen. Känslan av att segla ovanför orkestern, det var nästan magiskt hur tonerna steg upp till oss. (Det fanns gott om bänkar att vila på också, för min trötta rygg.) Dagen efter åt vi fina kakor och milkshake och kalasade till ganska sent på natten.

***

It was naturally a brilliant trip, like you would expect. Tiring, inspiring and amazing. The first night we went to the new concert hall to listen to the National Philharmonics. The day after we had cake and milkshake, and stayed out until quite late.