Tjo! Nu har Jens och jag varit ihop i två månader. Personligen har jag inga som helst planer på att sluta vara tillsammans med Jens eftersom det är HELT GRYMT. Men visst är det så att man får vara beredd på vissa omställningar när man blir tillsammans med någon (i alla fall om man är den här s.k. passionerade typen som liksom går all in på grejer, som jag tenderar att vara). T.ex. detta:
1. Min tid. Den tar slut. Det är ju nästan fem år sedan jag senast var nyförälskad, och under de fem åren hann jag sannerligen glömma bort hur lätt det är att faktiskt lägga all ledig tid på att umgås med den man är kär i. Faktiskt så lätt att jag inte ens märker att det händer, det går av sig självt. Allt annat som jag brukade göra (städa, gå på konserter, diska, sova, se på film och sånt) glöms liksom bort. Poff.
2. Min ekonomi. Satan i gatan vad dyrt det är att flänga fram och tillbaka till Malmö!
3. Dansen. Det är så himla mycket bättre och roligare att dansa med Jens än med alla andra just nu att det liksom blir ... lite ovärdare att dansa med andra, om nu Jens finns att tillgå (vi har ju trots allt oftast den situationen att han dansar i Malmö, och jag dansar i Göteborg). Och det uppfattas ju som sjukt oartigt att dansa bara med en person på en hel kväll. Förlåt, alla andra jag tycker om att dansa med! Jag ska skärpa mig snart!
4. Jag tror att jag har gått och blivit utseendefixerad. Kan sitta och titta på Jens och liksom börja skratta i ren vantro för att han är så ogreppbart snygg. Det funkar med bilder på honom också ibland (och jag blir ju tvungen att ta till bilder eftersom jag inte får träffa honom så ofta som jag vill). Bara "hahahaha?! Hur är det ens fysiskt möjligt att vara sådär snygg? Fattarnte! Hahaha!". Känns ovant, jag tror inte att jag brukar fästa riktigt så mycket uppmärksamhet vid andras utseende. Vet inte om jag ska låta detta bekymra mig eller ej?
5. Jag har börjat försöka vänja mig med tanken på att jag någon gång i livet kommer bli tvungen att bo tillsammans med en katt. Inte för att Jens har någon i nuläget, men jag har svårt att föreställa mig att han kommer kunna vara utan katt för evigt. Ni skulle höra Jens prata om katter alltså. Jisses.
Ella Fitzgerald | Let It Snow! Let It Snow! Let It Snow!
Subscribe to:
Post Comments
(
Atom
)
No comments :
Post a Comment