sen sist: en uppdatering



Jag tänkte att det var dags för en allmän uppdatering. Jag har bloggat lite mindre på senare än jag brukar, och det är nog mest för att min energi har gått åt åt andra saker. Ty det har varit några synnerligen händelserika och energikrävande veckor. Inte energikrävande på ett dåligt sätt, utan bara - rika på omställningar, upplevelser och uppgifter, som jag har hanterat, och som har kostat mig energi; men det är energi som jag har haft att göra av med, så jag ligger inte på minus. Ja, och så blev det vår, förstås.


13 APRIL En kväll mitt i allt flyttpackande fick jag nog och bestämde mig för att vara uppe sent (sådant jag ofta kan eftersom jag jobbar sent, ju) och ha varm choklad-provning med tre olika smaker. Mycket rimligt beslut.




16 APRIL Jennie, Anna och jag gick på improföreställning; improduon Puppy spelade tvåmansföreställning, nittio minuter utan paus, allt helt improviserat. Förutom stereotyp gestaltning av kvinnliga karaktärer (varför? Varför? VARFÖR faller i övrigt skickliga och rimliga män i den uppenbara fällan?) var allt rättså fantastiskt. Jäklar vad impade vi var. Sådär så att vi var tvungna att ägna stora delar av efterhänget åt att dissekera exakt vad de gjorde som var så himla bra. Det är kul när man får uppleva scenkonst som är så.


21 APRIL Allteftersom flytten närmade sig blev jag mer och mer stressad och nostalgisk men tog mig ändå tid att fota lägenheten så gott jag kunde, i det skick den nu var. Det här var det finaste hörnet. Alla mina färger.


23 APRIL Flyttdag! Jag var såklart inte helt färdig när mina vänner dök upp vid tolv (men flera av dem medgav att de flesta de hjälpt att flytta inte varit färdiga när det var dags) så jag fick mycket hjälp med att skruva ned grejer och packa det sista. Här håller Johanna på att ta ned min hall-djungel (den med ljusslingor, genomskinligt tyg och plastväxter, ni vet).


Var det rimligt att den person som är två meter lång hamnade på att lasta ur en släpvagn som är 150 cm hög? :)


När vi var klara (vi var fler från början, men några hade annat för sig och fick avvika) hade mamma bakat pajer och kokade kaffe. Så himla gulligt! Överlag var mina föräldrar sådana stjärnor i samband med flytten. Inte bara rensade i källaren så att jag kunde magasinera mina grejor där, utan åkte och hämnade och lämnade släpvagnen, lånade ut bilen, ordnade fika, och hjälpte mig med flyttstädet. Så lyxigt alltså.


24 APRIL Dagen efter; samling med kvällsfika hos Lisa. Mycket rimligt kvällsfika.


30 APRIL Sista flyttstädningsdagen var mamma med mig i flera timmar. Hon är så helt ofantligt snabb och bara svischar över allt innan jag hinner skura ens en liten skåpslucka.


Mitt på dagen gick vi och fikade för att peppa oss lite. Jag tog chèvresallad och mamma moccabakelse. Rimliga prioriteringar. :)

När vi till slut var klara och jag såg mig om i lägenheten kände jag: Jag bor ju inte här längre. Detta är redan inte längre mitt hem.


För det här är mitt hem, i Utby hemma hos dessa knasbollar som jag tycker så mycket om (fast jag redan insett att om jag vill sätta mig vid ett smulfritt bord så är det jag som torkar av det först :)).

Jag har blivit mycket kvällstrött av denna flytt. Att ändra alla mina rutiner tog mer energi än jag hade förstått och kunnat räkna med, och jag har blivit så toktrött på kvällarna! Just på grund av den där energiåtgången är jag så glad att jag fick lov till (= själv insåg att jag behövde, och funderade ut - det är väl fantastiskt att man med lite självkännedom, själv kan ge sig det man behöver som vuxen? Älskar den grejen) denna mellanperiod av att bo hemma hos vänner, att flytta till ett fungerade hushåll där det är trevligt och ombonat redan från början. Jag behöver inte de där veckorna av vantrivsel innan man får ordning i sitt hem - det här är redan ett hem. Tack och lov för det. Det har gjort flytten så mycket lättare och roligare. Jag trivs ju i kollektiv.


Sen skulle vi iväg på danskväll! Eller danshelg rättare sagt. Det var balboaworkshopen Minor Swing i stan och dans i kvällarna tre (för mig som bara socialdansade och inte gick kurs). Det var en så himla fin helg och jag hade verkligen tokbra danskvällar.


Dessutom var bandet, Andreas Hofschneider Quintet, det bästa swingband jag hört live kanske någonsin. Det var SJUKT. Så jäkla svängigt, dansant och jazzigt. Jag som älskar jazz tycker att en del swing är för lite jazzig. Den här var perfekt jazzig. Utan att bli för sen. OMG, så gött.


25 APRIL Det blev måndag och denna smarriga zucchinipasta till lunch med Johan.


Och sedan tillbringade jag måndagseftermiddagen på Berzelii med några av de bästa saker jag vet: varm choklad, underbara praliner, bekväma pennor, samt papper och kuvert.

Jag tittar på mitt liv och känner: Nej. Det går ingen nöd på mig. Över huvud taget, alls. :) (Dessutom: Fem veckor till sommarlov! Hallå eller! :))

Uje Brandelius | Självbiografi

No comments :

Post a Comment