bergensbanen

I år var det ambulerande balboaeventet Scandinavian Shuffle (som var i Göteborg förra året) i Bergen. Vi tog tåget dit och det blev praktexemplet på att det är vägen, som är mödan värd - vilken otrolig resa!


För att hinna dit på en dag behövde vi ta bussen till Oslo klockan sju på morgonen. Jag är inte en person som någonsin är någon annanstans än sovandes i min egen säng klockan sju på morgonen. Än mindre 05:30 då jag behövde gå upp. Men på något märkligt sätt tog jag mig i alla fall till Centralen i tid.


Vid lunch var vi framme i Oslo och kunde kliva på tåget.


Vi var en hel drös Göteborgare som bokat två kupéer bredvid varandra och bara det gjorde allt till en så fin utflykt. Här Karin och Anna-Karin i bistron.


Utanför blev det snöigare och snöigare ...


... och vi tillbringade rätt mycket tid med att bara stå ute i korridoren och stirra. Och ooh:a och aah:a.


Denna photobomb av Frida <3





Min egen kupé glömde jag helt fota, men här är grannkupén! När vi inte stod och tittade ut genom fönstret spelade vi kort. Och stickade. Och läste. Och hade det gott.


Isak och Anna-Karin


och Siri


och utsikten.





Är detta den mest autentisk-hysteriska bild som någonsin tagits på mig? Elise tog den i smyg. Jag såg ut såhär i SJU TIMMAR. Bländad av allt det vackra. Och sedan kom det en tunnel. Och sen utsikt! Och sen tunnel. Och sen utsikt!


Skymningen var det allra bästa.








Och när vi var på väg ned mot Bergen kom dimman in medan det mörknade. Och det var också vackert.

Rikard From | It's an Upright Thing

rimliga kvinnor äter middag

Tänker på min blogg som fotodagbok (så som vi kallade dem cirka 2001) så mycket nuförtiden. Den är ju verkligen det - "titta här, jag tog några bilder, kolla!". Och i mitt fall så är det ju nästan alltid "titta här, jag älskar människor, jag tog bilder på dem!". Detta inlägg ett starkt exempel på det. Bara folk jag älskar. Som pratar en hel kväll. Det räcker gott för mig.


Jag fick nämligen inleda mitt februari på det allra bästa sätt: Rimliga kvinnor var bjudna på middag hemma hos Carro.


Kalaset hade en ny liten huvudperson, Sofias och Davids Tova. Alldeles ny!


Vi turades om att klämma henne på kinderna. :)




Stabilt side eye ändå!



Vi fick svingod mat, som vi alltid får hos Carro.







Och så förflyttade vi oss till soffan och spelade Hitster. Otroligt kul! (Tyckte jag förstås som älskar musikquiz men oftast blir ombedd att göra dem, nu fick jag vara med och quizza. :))


Känner bröstkorgen vidga sig bara av att titta på alla dessa otroligt vackra ansikten i samma rum på samma gång. Vilken tur jag har.

Eighty Ninety | The Hard Way

också i januari

Näe, januari var för tuff alltså. Jag hade PMS i två veckor (vad i hela satan, men det är visst så det ska vara nuförtiden med PMDS och allt) och var dessutom sjuk en av de veckorna. Resten hankade jag mig fram. Levde på kramar, fotograferade ljuspunkterna - här är de.

Den första var att Anna och Henrik frågade om jag ville gå med på Wicked på bio, och det ville jag såklart gärna. Sedan åt vi hamburgermiddag. Det var fint.


Den andra var trettondagsbalen, tack och lov för den, och sedan det traditionella trettondagshänget i Utby dagen efter.



Vi pysslade och fikade och såg Princess Bride för åttionittonde gången och testade oss själva med ett Princess Bride-quiz som jag tror någon fått i julklapp. Mycket bra!


Jag pusslade. Bra för själen.


Jag tittade på konst, också bra för själen. Här på Ilon Wikland-utställningen på Konstmuseet ...


... med Tove och Lisa. (Och nej, jag bad dem inte ställa sig på varsin sida av väggen, de stod såhär alldeles av sig själva. :))



NATUREN. Att folk klarar sig utan är mig en sådan gåta.


Tove fyllde år och hade fest, jag tog en enda bild. :)


Minns det som att den här promenaden inte hjälpte för att jag var så sur och ledsen. Men jag gick ut på den ändå.


Och sedan fick jag avsluta månaden på det allra bästa sätt: Med flera partier Everdell, till klockan halv två på natten, med Patrik, Lisa och Krister.



Sötnosar!



Liam var också hemma eftersom det var fredag, men han hatar Everdell (och de flesta andra brädspel, för det går för långsamt för honom, han blir för rastlös och vill dö). Det han vill är att sitta i samma rum och greja med något helt annat, så att han liksom är med ändå. <3



Det var en fin kväll.

TRESOR feat. Beatenberg | Zambezi