kostym
Nu har vi börjat repa med kostym. Iiih, kul! Regissören ber hela tiden om ursäkt för att det inte är helt "på riktigt", och med det menar han att vi måste lägga fram kläder och rekvisita på rätt ställen själva före föreställningen istället för att ha folk som gör det åt oss, typ. Själv sitter jag och gapar över saker som att man inte behöver fixa kläderna och rekvisitan själv. Och att om min klänning är för stor så får jag en ny provtid och så syr de om den så att den passar mig. Och att de klipper mitt hår och ger en allt smink i en låda märkt med mitt namn. För den här lilla amatören känns det tok-på riktigt!
***
We've started rehearsing with costumes. Iiiih, fun! The director apologises for things not being quite "the real thing", meaning that we put our clothes and props in their right places before the show instead of having people who do it for us, and stuff like that. Personally I'm still gasping over things like not having to find my dress and props myself. And that if my dress is too big, they change it so it fits me. And they cut my hair and give me all the make-up in a box labeled with my name. For this little amateur, everything feels very much like the real thing!
Frou Frou | the Dumbing Down of Love
Subscribe to:
Post Comments
(
Atom
)
No comments :
Post a Comment