tack

Tack.

Tack för att ni kom.

Tack för att ni spelade, tack för att ni tolkade min musik och mina arr så vackert och så känsligt, tack för att ni skapade något tillsammans med mig. Tack för att ni sjöng, tack för att ni stod ut med min slagteknik och eviga tersbas, mina stämkorsningar och exalterade hittepåvift, tack för att ni följde mig. Tack för att ni gav så mycket av er själva i musiken. Tack för att ni stöttade. Tack för att ni presenterade mig. Tack för att ni känner mig på djupet. Jag är så glad.

Tack för att ni lyssnade. Tack för alla kramar, tack för allt beröm. Tack för att ni lät er beröras. Tack för att ni skrattade. Tack för att ni grät!

Tack för peppen innan, tack för alla uppmuntrande ord, tack för att ni förstod min nervositet, mitt vemod, min nostalgi, min glädje, min kärlek till musiken. Tack för att ni aldrig tvingade mig att begränsa mig fast jag ibland får för mig att jag måste det. Tack för planket av Summer Sun! Tack för ljudet och repandet och roddandet och bärandet och fixandet och hjälpen med smink och kläder och vattenhämtandet och programutdelandet och fotograferandet och filmandet. Tack för att ni sa att det kommer ordna sig. Tack för att ni tror på mig.

Tack för att ni stannade och firade, tack för blommorna och presenterna! Tack för att ni bakade bröd och lagade pajer, tack för sällskapet.

Tack för alla spelningar, middagar, promenader, rep, oenigheter, pratstunder och kalas vi inte har haft än.

Tack.