Ja, vad gör man egentligen på Herräng när man inte dansar (eller sover)?
Man går ned till sjön en kväll för att det är så vackert ljus och för att man märkligt nog aldrig har varit där och tittat. (Mitt ute på sjön finns just nu en flotte med en säng där en av de som jobbar på lägret sover. :))
Man stannar och skrattar åt ännu en av dessa märkliga och fantastiska saker på Herräng: att någon (Jonas och Heidi, om jag har förstått saken rätt) ställde upp ett extra dansgolv. Speciellt anpassat för balboa. I en telefonkiosk. :)
Man går hem från dansen vid elva redan, för att få en natts ordentlig vila, och man gör varm mintchoklad åt sig och sina husbilsvänner (Carin var också med men tyckte inte att den sena timmen lämpade sig för bilder på henne), kryper ned i sängen och dricker långsamt och trivs.
Man gratulerar Märit (Sara) till hennes fantastiska burlesknummer på cabareten.
Man stannar på väg mellan lektioner och pratar om livet och dansen med en kurskamrat; det här är Theis.
Man äter glass som nästan redan har hunnit smälta på den korta promenaden från Ice Cream Parlor bort till gräsmattan.
Man ligger på sängen och spelar mobilspel. Det är skönt att få gömma sig i det en stund.
Och sedan, på kvällen den allra sista dagen, smyger man in i Lindy Hop Shop och köper de allra allra finaste dansskorna de har, som är något av det dyraste man någonsin köpt till sig själv att bära, och blir som nästan lite rusig av det. Ni får se sen. :)
No comments :
Post a Comment