Det var två riktigt tråkiga veckor där i början av april, precis efter påsk. Stackars Lisa blev sjuk några dagar efter att vi kom hem från påskhelgen; det visade sig vara Corona, så då fick vi andra såklart också isolera oss.
Jag blev ganska knäpp i huvet och var ganska deppig. Ju längre den här pandemin pågår desto mer desperat efter sällskap är jag, och desto mindre är mina förråd; det känns som att jag behöver träffa folk oftare och oftare för att jag inte ska hinna bli låg och deppig emellan, inga energidepåer alls att leva på. MEN sedan hade det ju gått två veckor utan att vi andra hade fått några som helst symptom (och Lisa mår redan bra nu igen, hurra!), så då minsann blev det socialisera av - jag hade fyra dagar i rad där jag klämde in så mycket människo-batteriladdning jag bara kunde. Såhär såg det ut! (Varning för mycket fotande av vårtecken, från både mig och andra, i detta inlägg. :))
Först åkte snygg-Liam och jag på utflykt! Ja, just det var förstås inte mer socialiserande än vi gör här hemma. Men vi behövde verkligen komma ut från lägenheten, det spelade mindre roll vart.
Så jag gjorde som jag brukar och googlade naturreservat. Det blev Fjärås Bräcka, där vi tog en lagom promenad, åt picknicklunch och åkte hem igen, vilket fick duga.
På vägen hem svängde vi förbi Lisa och lämnade mat och en krya på dig-påse (med blandade överraskningar, hennes favorittidning, fina ljus, lite snacks, te och sånt) i trappan utanför ...
... och sedan vinkade vi lite genom fönstret. Här var hon redan mycket piggare, tack och lov att det inte blev någon långdragen historia!
Och vad har vi här då om inte en vitsippsfotande Karin!
Jag var nämligen på Hisingen och promenerade med Rimliga kvinnor (utom Tove som var upptagen). Så himla fint att få fylla på med deras sällskap och samtal.
Hisingsparken är ju jättefin, och stor, och vi larvade omkring på diverse stigar en hel eftermiddag.
Och klev upp på ett berg och tittade på utsikten. Guld!
Dagen efter var det måndag och försommarvarmt och Tove och jag tog en långpromenad i Skatås. Alla ormar hade precis vaknat och vi såg en massa snabba snokar simma förbi, och rassla till i det torra gräset överallt, men jag lyckades inte fota någon.
Luddiga rosa knoppar däremot!
Vi satt vid en varm bergvägg vid sjön och solade i bara t-shirt. Jag hade glömt hur det känns när det är varmt ute ...
... men vi var RÄTTSÅ glada åt vädret!
Björkarna uppe på Getryggen spricker ut på allvar nu, värt att fota.
Och dagen efter det tog jag en lunchpromenad med min kusin Erika. Jag kom på att vi båda ju bor i stan och behöver komma ut och gå på dagen, så varför inte tillsammans?
Vi var i Slottsskogen och gick förbi en damm som jag aldrig hade sett förut?! I Slottsskogen?!?!? Jag var chockad.
Men hur som helst jättefint att träffa henne, särskilt som vi inte har haft kusinträff med allihop på huuur länge som helst. Så fort det är rimligt får vi se till att ses allihop!
Old Dirty Brasstards | All Night Long
No comments :
Post a Comment