sofia

Idag innan jag träffade Sofia var jag deppig och när jag gick därifrån var jag alldeles glad. Så som ska det vara med vänner.

Jag har känt mig sliten ett tag, sliten mellan mina vänner. Inte för att de bråkar med varandra utan för att jag så ofta hamnar i en situation där jag får försvara andra vänners, eller min egen, ståndpunkt. Mellan de som vill gifta sig eller redan är gifta - och för vilka den heteronormativa tvåsamheten är självklar - och de som valt en mer normkritisk/ queer syn på förhållanden. Mellan vänner som inte vill komma och kolla på operan jag är med i för att det är borgerligt och vänner som knappt kan prata om annat än klassisk musik och musiknörderi. Vänner som ställer mig till svars för allt dumt andra kristna gör, och vänner som till exempel undrar om det inte är "väldigt jobbigt" att ha en pojkvän som inte är kristen.

Jag känner mig bara så trött och ledsen på de här slitningarna - som inte alls finns i mig. Jag tycker inte att det är svårt att vara normkritisk och samtidigt leva i tvåsamhet och vilja gifta mig (snarare intressant), jag tycker inte att det är konstigt att vara kristen och samtidigt mån om rättvisa i samhället (snarare självklart). I mig finns inga slitningar, och ändå måste jag ofta stå till svars (särskilt ofta blir jag ifrågasatt eller kritiserad av andra kristna. Det är så himla underligt), och känner att jag aldrig riktigt passar in, någonstans. Men Sofia bara förstår alltihop och det var så skönt att få tillbringa eftermiddagen hos henne. Tack Sofia!

the King's Singers | Es ist ein Ros' entsprungen

i behov av ett socialt liv

Igår fick jag äntligen tid att träffa Bersa över en fika (på Café Kanolds såklart). Åh, vad det är gott att träffa vänner! Repperioden var ju ganska fullsmockad och jag hade varken tid eller ork för ett socialt liv. Nu när jag kommit ut (i ett helt stycke) på andra sidan, har jag ett socialt behov som är helt galet. Men nu tar istället själva föreställningarna, och julförberedelserna, vid. Pust. Jag hoppas trots det på att kunna få något som skulle kunna likna ett socialt liv framöver. Så förlåt operabubblan jag varit instängd i, kära vänner!

***

Yesterday I finally had time to see Bersa over a fika (at Café Kanolds of course). It's so good to see friends! The rehersal period was quite busy as you know and I had neither time nor energy left for a social life. Now that that's done, I am in serious need of time spent with friends! But now the shows, and the Christmas preparations, start instead. Phew. I still hope for something that could be called a social life soon. So forgive me this opera bubble I've been stuck in, dear friends!

Dianne Reeves | Christ Child's Lullaby

jullistan 2011!

Nu är den färdig! Årets jullista hittar ni här!

Ron Sexsmith Maybe This Christmas
Hanson Merry Christmas Baby
Ella Fitzgerald Let It Snow! Let It Snow! Let It Snow!
Dianne Reeves A Child Is Born
the Kings Singers Es ist ein Ros' entsprungen
Sydney Philharmonia Motet Choir the Three Drovers
She & Him Baby, It's Cold Outside
Anúna the Wexford Carol
Bing Crosby & the Andrews Sisters the Twelve Days of Christmas
the Swingle Singers Away In A Manger
Liz Story Bring a Torch, Jeanette Isabella
Arne Domnérus Karl-Bertil Jonssons julafton
Stockholms studentsångare Julvisa (Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt)

Och bara för att, så kommer här jullistorna från 2009 och 2010. Sjukt bra alltså.

***

Here it is, this year's Christmas playlist!

skatter

Man hittar skatter i sina fotoarkiv ibland. Platser man älskar.

***

Sometimes you find treasures in your archives. Places you love.

lösryckta bitar från tre dagar

Här är jag mitt i sminket innan kostymrepet i torsdags, pre-lösögonfransar, läppstift och lite annat ditt och datt. Och med håret i klämmor förstås.


I torsdags var jag och Åse på Popkollo-livekaraoke på Henriksberg. Det är ju värt att stötta en god sak och det var trevligt och så, men det kändes lite för mycket som att vi hade hamnat på någon annans hemmafest, där alla kände alla utom vi och allt var väldigt internt. Det var lite synd.


Vi (jag) hade ingen lust att gå hem ensam så sent, så Åse sov hos mig. Vi har inte hunnit ses på flera veckor (!) så det var skönt att äntligen få lite kvalitetstid. Morgonen efter betraktar hon utsikten från mitt sovrumsfönster.


Sen åkte jag till Arvika och blev så fort jag kom dit inkastad i en bowlingrunda med Viktors trevliga klasskamrater. Jag var bättre än jag trodde!


Och sen vi kom hem från den i fredags kväll har vi bara lämnat sängen för att laga mat och göra popcorn.

första advent

Första advents-söndagen var riktigt, riktigt fin! Först var vi (som i jag och Viktor) bjudna på advents- och födelsedagsfika hemma hos Johan och Julia. Men de satt i motljus så de fastnade inte lika bra på bild som Karin här.


Sen hade vi adventskonsert i Härlanda (bilderna är från repet innan). Det finaste med konserten var när det blev strömavbrott mitt i på grund av stormen utanför. Först gick reservaggregatet på och när även det efter en stund slocknade sjöng vi färdigt resten av låten i bara stearinljussken. Sedan kom strömmen tillbaka. Synd, tyckte jag som gärna hade fortsatt i det mysiga, magiska sken som blev.


Och efteråt drog vi oss mot Paddington's för lite efter-häng med de fina körmänniskorna.

***

I had a lovely Advent Sunday! First we were invited to Johan and Julia's for a combined Advent and birthday fika. Then sang at the Advent concert in Härlanda and afterwards we went to Paddington's to spend some time with the choir friends.

Bing Crosby | God Rest Ye Merry Gentlemen

hemma

Tjo! Jag tänkte visa hur det ser ut i mitt rum i kollektivet. Eller i alla fall hur det såg ut en regnig tisdag i oktober, jag har inte kommit mig för att lägga upp bilderna förrän nu. Nu är de redan inaktuella, för jag har adventsljusstake och julgardiner uppe, men dem får ni se en annan dag.

***

Just thought I'd show you what my room looks like. Or at least what it looked like on a rainy Tuesday in October, I haven't gotten around to blogging the pictures until now. Now they are already old, I have both the Advent lights and the Christmas curtains up, but I'll show them some other time.