en adventskalender till kristin

2005 sedan uppfann jag en adventskalender till mig själv.

Det var en av mina bästa uppfinningar någonsin. Jag delade ut små lappar och vita kuvert till alla mina vänner och fick tillbaka världens bästa present, nämligen att få vakna varje dag fram till jul och bli glad. Jag blev glad av allt som jag fick i kuverten: små ord och stora ord, bilder, långa brev och korta brev, pyttesmå presenter, framtidsdrömmar, framtidsplaner, förslag och överraskningar. Jag blev glad av att kuverten var helt anonyma, så att jag inte visste vem det var från förrän jag öppnat det, och mindes "Just det! Den här fina personen är också min vän!" (vid det laget hade jag ju hunnit glömma vilka som tagit emot kuvert, eftersom förstås några tackade nej också på grund av tidsbrist och sånt).

Nu, åtta år senare, tänker jag göra om det.

Här är lappen:


Om du vill vara med blir jag jätteglad! Säg till så får du lapp och kuvert!

För detta har jag lärt mig om livet. Att om man uttalar sina önskningar, så kanske man får dem.

snyggt folk, profiterole och ghostbusters på ica

Förra lördagen var så himla fin. Jag hade tänkt göra andra grejer på kvällen egentligen, men hade ett behov av att äta god mat och prata med vänner, så gjorde det istället. Först repade vi hela dagen med Happy Dinosaurs. (Happy Dinosaurs är soulbandet KW and the Plupps sångsektion, det vill säga Karin, Anna och jag. Vi heter så för att när man gör alla snygga moves och sjunger samtidigt, gör mickstativet att man bara kan röra armarna ungefär lika mycket framför sig som en Tyrannosaurus Rex.)


När vi hade repat klart mötte vi vår fjärde vän Jennie för att intaga middag på Enoteca del Signore som är en favorit för Anna och mig.


Snyggt folk!


Profiterole till efterrätt. Så himla gött.


Efter detta var kvällen inte slut utan vi bestämde oss för att fortsätta hemma hos mig. Dock behövde vi märkligt nog införskaffa mer saker att äta och dricka, så vi hamnade på ICA.


Hard topping (= hård topping på svenska ...) är min nya bästa grej. Det är så sjukt himla gott! Just här håller Anna dock i lakritsvarianten som inte är lika bra som chokladvarianten (för salt).


Karin och Anna förevisar vår hippa Ghostbusters-koreografi.


Jennie köpte bröd och halloumi.
Anna köpte apelsinjuice (eftersom jag har Passoa hemma men sällan apelsinjuice).
Jag köpte glass och chokladsås.
Karin köpte folköl.

Joss Stone | Tell Me 'Bout It

mot stockholm

Hur länge ska du vara borta?
Fem dagar.

Hur bestämde du dig för att åka dit?
Jag fick ett jobbuppdrag! Ska fota ett företagsevent, kan man säga, med seminarium och mässa och middag och mingel och lite sådant. Gjorde samma jobb fast här i Göteborg i våras, och nu när det är i Stockholm och dubbelt så stort vill de ha mig tillbaka. Roligt roligt!


När bokade du resan?
Skrev på kontraktet för ett par månader sedan.

Vad ska du göra först?
Köpa ett SL-kort av något slag och orientera mig i lokaltrafiken. Gärna fika med någon vän.


Var kommer du bo?
Hos min vän Maria. Passar på att umgås med henne (det var alldeles för länge sedan!) och ta lite välbehövlig semester när jag ändå åker.

Hur ser det ut där?
Jag vet inte, för hon och Andreas har flyttat sedan jag sist var i Stockholm förra sommaren. Kul!


Vad ser du fram emot?
Ser fram emot att jobba med något som jag är så bra på som att fota människor. Och så vill jag gå till Fotografiska och förhoppningsvis Moderna Museet om jag hinner. Och jag ser fram emot att sitta på tåget i tre timmar och vara själv.

Vilka ska du träffa där?
Maria förstås och gärna hennes man Andreas också. Och så ska vi umgås med Malin. Och så hoppas jag på att jag kommer få träffa Johannes och hans Emelie om allt klaffar, för ...

Vad har hänt i deras liv?
... de har fått ett barn som är alldeles alldeles nytt och pyttelitet, och jag är så glad och varm i hjärtat över det.


Hur var det första gången du åkte hit?
Skojigt. Familjen följde med pappa som skulle på något möte eller någon jobbgrej eller vad det var. Vi bodde på ett flott hotell där allt var guldigt och vi lekte jage i hissarna och trapphuset. Och så var vi på Skansen och på Vasamuseet. Jag hade en egen pytteliten väska med bara mitt gosedjur och min dagbok i.

Hur gammal var du då?
Kanske nio?

Vad minns du mest från den resan?
En kväll åt vi middag på en båt som åkte runt i skärgården (? Minns inte riktigt, men det var vatten och öar). Jag stod i fören och tittade på vattnet och sjöng skolavslutningssånger (så det måste varit på sommaren?). Det var fint.


När exakt blev du kär i stan?
Är inte kär i stan. Stockholm är lite svårt, tycker jag.

Vad kommer du hem med den här gången?
Flera tusen bilder.

Vad vill du lämna kvar?
Lite prestationskrav och trams och en del uppsatsångest kan allt stanna i Stockholm.


När åker du?
Imorgon förmiddag.

Några sista ord?
Jag kommer uppdatera bloggen fast jag är bortrest. :)

Imogen Heap | Just For Now

soulbandsfotograferingen

Om någon hade sagt till mig för ett år sedan att jag skulle köra i ett soulband vid det här laget hade jag väl smällt av. Men så fortsätter livet och roliga grejer händer och plötsligt körar man i ett soulband. :) Jag är med på min första spelning imorgon och nu i veckan fotade vi till affischen. Jag hade fruktansvärt roligt. Här är några outtakes.


Först fjärrstyrde jag kameran med mobilen lite snitsigt bakom benet, men sedan började det krångla (är ju inte helt på det klara med sådana avancerade grejer på min nya bebis än). Då bestämde jag mig för att ställa självutlösaren på tio sekunder. Och om jag skulle springa kunde ju lika väl alla göra det, tyckte jag. Så för varje bild var alla tvungna att byta plats på tio sekunder, och ingen fick bestämma något i förväg. Det blev ungefär såhär:


Och såhär blev affischen:


Jag är så himla glad att jag får hänga med det här grymma och snygga gänget.

KW and the Plupps | In the Stone

spel- och pratkväll

I fredags hade vi spelkväll här hemma hos mig. Fast sen började vi prata. Och äta chips. Och så hade vi pratkväll istället. Så himla fint bara.

Sara Bareilles | Manhattan

blues i mitt kök

Vi hinner aldrig riktigt prata och planera i bluesplaneringsgruppen, för vi vill ju dansa jämt. Kvällarna har slängts ihop lite hastigt, och det har fungerat alldeles himmelskt så länge vi inte var så många. Men fler och fler ramlar ned i bluesdansberoendet och vi har stora planer. Läge att ses och umgås och prata, tyckte jag och bjöd hem hela bluesfamiljen till mig för söndagsmiddag med tacoknytis (notera tacosås i muminmuggar. Fint!) och - förstås - bluesdans till efter midnatt. Det var ganska magiskt. I mitt alldeles vanliga kök, i mitt alldeles vanliga liv, är det också magiskt.

the Modern Jazz Quartet | Summertime

höstlovet

Höstlov är en skojig grej som man hade när man var liten. Sedan växer man upp och blir sångpedagog och får höstlov igen! Inte så ledigt som man kan tro, eftersom man har en massa planeringsarbete och omdömesskrivande också. (För att inte tala om C-uppsatsen. Men den talar vi inte om.) Men ändå ledigt nog att hinna med allt detta:


Höstpromenader


Mellanmål med Johan


Vara i studion en förmiddag och spela in två låtar med nya bandet (nu ska det bara mixas, sedan får ni höra!)


Middag med Daniel


Soulbandsrep och lunch med the Happy Dinosaurs ... mer om det en annan gång. :)


Fika med en av världens finaste pianister, Jonathan, för att planera vårt nya musikaliska duoprojekt - kuuuul!


Tog ett varv med världens bästa övningskörningsperson. Jag körde hela vägen från Härlanda till Bäckebol! Förbi Centralen! På riktigt!


Mammas födelsedagskalas.


Resten av familjen och släkten vill inte vara med i bloggen, men här är min fina mamma.

Stina Nordenstam | I'll Be Crying For You