helgen v. 5



Här kommer lite ditt och datt från förra helgen. Jag har märkt att det är extremt bra för min mentala hälsa att komma ihåg att fota lite då och då, och att redigera och lägga upp blogginlägg dessutom. Så det fortsätter jag nog med ett tag, fast det inte känns som att det händer så mycket eller blir så intressanta blogginlägg.

Hur som helst, vi inledde vår helg på fredagskvällen med att promenera bort till Vasastan och köpa hem pasta från Enoteca Signore (som väl är det närmaste jag kommit att ha en restaurang som stamställe någon gång, då när jag bodde i de kvarteren). Jag beställer ju alltid samma sak, tryffelpasta med svamp och sparris. Så himla gott! Sedan rapade jag tryffel hela kvällen. :)


På lördagen pysslade jag lite med mina album och stämplar och sånt jox. Också bra för den mentala hälsan, när jag väl kan hitta lugn och fokus nog att ta itu med något pyssligt.



Och sedan tog jag med mig den här gulliga fåntratten på promenad. <3


För det var semmeldags! Och jag har lärt mig att ska jag få med mig honom ut är det bäst att ha ett mål. Det här med att ta en promenad bara för att ta en promenad är han alldeles för rastlös för.



Och titta där vem vi hittade bakom disken på Ahlströms!




Jag är fortfarande så glad åt den här vintern, den här snön och ljuset.


Vi kände oss lite äventyrslystna och köpte därför en vaniljsemla och en kanelbullesemla att dela på. Kanelbullesemlan var väl helt okej? Men vaniljsemla köper jag inte igen. Det var kul att ha testat, men för mig är det mandelmassa som gäller hela vägen.


På söndagen hade vi planerat gruppaktivitet!


Umgås måste man ju och kan man inte ses inomhus får man väl hitta på en aktivitet som går att göra utomhus, tänkte vi, så då blev det kubb och grillning!


Kubb funkade sådär, man blev rätt kall trots många många lager och trots att jag joggade runt planen varje gång det var det andra lagets tur, för att hålla värmen. Men sedan körde vi kubbstafett istället, då fick man upp värmen rejält. :)


Vi hade s'mores också! Min svämmade över lite, men det gjorde ju inte smaken sämre. :) Och det var den helgen! Nu när Liam jobbar heltid igen (och trivs! Det är så himla bra) får jag också mer helgkänsla än innan, när alla dagar var likadana. Det känns skönt. Det är inget kul att ha helg när alla dagar är helg, eller ingen, eller snarare: när alla dagar är varken vardag eller helg. Det är bättre såhär.

Odetta | Hogan's Alley

kristins promenadblogg del 4



Och sedan - över natten - kom snön. Igen! Jag tänkte ju där i januari att det där var nog allt vi skulle få i år ... Men vi fick mer, och vad underbart ljust det har varit. Det här vara bara dagen efter den här utflykten, då det var frostglitter men ingen snö alls, och nu hade det öst ned snö (ja i alla fall med Göteborgsmått mätt).


Hur som helst, det var måndag och Lisa och jag tyckte att vi får träffa David alldeles för sällan. Han jobbar hemifrån och vi är ju arbetslösa, så vi tyckte att det var rimligt att åka ut till Utby på hans lunchrast och ta en promenad och äta lunch ihop utomhus. Det tyckte han också!


När vi promenerat en stund och det blev lunchdags hann vi precis bara hugga in ...


... förrän det kom förbi en man och undrade om vi ville överta eldplatsen efter dem, eller om de skulle släcka elden. Vi sitter gärna vid elden, sa vi förstås.



Lyxigt att få en eld utan att ha behövt kånka varken ved eller verktyg!


Och lyxigt att kunna äta lunch med de här två såhär på en vanlig vardag!


Dagen efter var det ännu kallare och det var långpromenaddags med Lisa och Tove. Vi har fått in en så fin rutin nu av att promenera (minst) en gång i veckan. Vet knappt hur jag skulle tagit mig igenom den här perioden utan de här promenaderna (vilket ni ju sett i bloggen förstås).


Stora Delsjön frusen! OBS, vi gick inte ut på den. För det är inte säkert, faktiskt.


Nu blir det bara naturromantik och solljus och jag fotade som en galning:












Dräggel!


När vi hade stannat för lunch på andra sidan Lilla Delsjön började jag bli trött och lite kall och solen gick i moln, så efter det fotade jag betydligt mindre.




Men här är i alla fall en lagomt stor rotvälta att avsluta det här promenadblogginlägget med. :)

gnistrande söndagsutflykt



Förra söndagen var vi på en så himla fin utflykt! Jag hade sett att det skulle bli riktigt fint väder, och valde dag därefter. Grillning kom på tal, men nu när det är så mycket folk ute på helgerna får man räkna med att gå rätt långt innan man hittar en ledig eldplats, så vi var inställda på att vara ute ett bra tag.


Hela gänget! David, Marie, Lisa, Jonas, Emma, Anna-Karin och så jag. Det var riktigt kyligt för att vara såhär sydliga breddgrader och jag hade mängder med lager kläder på mig.



Alltså det här glittret överallt!


Vi följde den stora promenadvägen längs Stora och Lilla Delsjön, och svängde av mot Östra Långvattnet där vi hoppades på bättre tur med lediga eldplatser. Tji fick vi (man får vara ute bra mycket tidigare då). Vi passerade en hel drös hemmagjorda eldplatser med stenar i ring, men de var gjorda rätt på berget och där får man ju absolut inte elda, så vi gick vidare.


Alldeles på nordsidan av sjön hittade vi en ny hemmagjord eldplats, men en ganska redig en, så den tyckte vi blev utmärkt för lunchgrillning och allmänt mys. Det var inte förrän senare jag insåg att hela Delsjöområdet ju är naturreservat och att det faktiskt är förbjudet att elda någonstans över huvud taget (förutom på iordningställda eldplatser). AJAJAJ! Men nu har vi lärt oss det. Det blir ingen mer eldning där inte. (Där fick jag för att jag tyckte att andra ska lära sig Allemansrätten bättre och inte elda på stenhällar, när jag själv inte ens vet om jag är i ett naturreservat eller ej.)



Hur som helst var vi vid denna tidpunkt lyckligt ovetande om vårt misstag och njöt i fulla drag av solen och vintern.



Funderade på att kalla detta blogginlägg "folk som tuggar i skarpt solljus". :)


Sedan släckte vi elden med is. :)


Vägen hem var min favoritdel av dagen! Det var så vackert i skogen, så ljust och rent magiskt överallt.


De andra hade mer bråttom hem och gav sig av i förväg, medan David, Marie, Lisa och jag gick omkring och njöt av omgivningarna.




Jag hittade en koltrast i ett träd!


Så småningom kom vi upp på Getryggen, som väl är den högsta kullen i området (?). Där kändes himlen ännu blåare.





Sedan gick vi ikapp de andra; de hade stannat och funderat över vilken väg de skulle gå, medan vi mest, tja, valde en stig och följde den. :) (Vi kom inte ned på den plats jag trodde, men vi kom ned åt det håll jag trodde, så det var ändå en seger för mitt lokalsinne!)



Blev sugen på att gå både Bohus-, Vildmarks- och Gotalederna någon gång. Inte hela vägen med övernattning och så, men de första sträckorna i alla fall.


Häruppe var det så fint att vi började fundera på hajker vi skulle kunna gå på frampå våren och sommaren. Jag har ju alltid den betänkligheten ´att jag gärna vill vara ute så mycket som möjligt, men jag vill att saker ska vara så lite jobbiga som möjligt. :) En inte helt vanlig inställning i friluftssammanhang, har jag märkt, det det finns gott om folk som riktigt göttar sig i hur jobbiga saker är ... Näe, jag vill bara vara utomhus och ha det bra. :)

Och vad jag älskar när det blir såhär - att något man gör leder till något annat man vill göra och idéer som blir till planer - de där drömmarna och samtalen är så viktiga för mig. Att saker är igång, att det finns planer för sedan. Jag hittar mening i det, utan att det förtar glädjen i nuet.


När vi kom ned på andra sidan Getryggen blev det mest vanlig stig och sedan vanlig promenadväg, så då slutade jag fota. Fem timmar hade vi varit utomhus allt som allt och jag kände mig lyckligt mör när jag kom in. Och mer utomhusvistelse lär det bli innan vintern är slut!