I love it, I love it

Jag har velat ha blått hår i många år, ända sedan jag först började färga håret och ha olika frisyrer, och i veckan blev det äntligen, äntligen av (det är ett större projekt än man kan ana eftersom det måste vara helt vitt - vanligt blont hår är ju lite gult och har man blått i då så blir det grönt, och jag har ju mörkt hår från början). Vi vet fortfarande inte hur det kommer bli när jag har tvättat det ett par gånger, det kanske blir ljusblått eller slaskgrått, men i så fall har det varit värt de för enbart de här fantastiska dagarna av färglycka. Jag är lycklig!

***

I've wanted blue hair for many years, since I first started dyeing my hair and having different hair cuts, and this week it finally happened. (It's a larger project than you'd think because the hair has to be completely white - normal blond hair is always a little yellow, and if you put blue into that it turns green.) We still don't know what it's going to be like after a couple of washes, maybe it will be light blue or ugly gray, but even then it's been worth it for just these few days of colorful bliss. I'm happy!

seven hours at the hairdresser's

Igår satt jag hos frisören i sju timmar (exklusive lunchpaus). Den här bilden är tagen någonstans i mitten ungefär. Jag känner en viss likhet ...

***

Yesterday I spent seven hours at the hairdresser's. I took this photo somewhere in the middle. I'm sensing a certain likeness ...

an afternoon with a view

Igår var Viktor och jag bjudna hem till Spogardh och Joel, som tyvärr har flyttat från skolan och hyr en lägenhet ute på Lyckorna istället. Det är en bit att gå, men så värt för en fin eftermiddag med fantastisk utsikt. Och goda skrabbelucker som Spogardh stekte eftersom de varken har ugn eller frys. :) Foto på mig av Viktor.

***

Yesterday Viktor and I spent the afternoon at Joel's and Spogardh's new place. Unfortunately (for me) they've left the dorms and rented an apartment at Lyckorna. It was a lovely afternoon with an equally lovely view.

getting some air

Idag har jag faktiskt varit ner på stan en sväng, för att göra några ärenden och gå på ett par konserter på musikhögskolan. Jag blev galet matt av det så jag är fortfarande inte helt frisk. Det var skönt att vara ute en stund, men ännu skönare att komma hem.

Och på tal om hem så är jag just det nu, hemma i stan, efter två veckor på skolan. Alltså jag kan inte säga hur mycket jag älskar mitt hem och de som bor där. Vi har så himla sköna kvällar. Och dagar, men kvällarna är bäst. Om det är något jag kan rekommendera så är det att bo ihop med folk. Jag kan inte komma på en enda nackdel faktiskt! Jo en: det blir mindre plats över i klädkammaren.

***

Today I've actually been out the door, to run some errands and go to a couple of concerts at the academy of music. It made me quite tired, I'm not entirely rid that cold yet. It was nice to get some air but even nicer to come home again.

Speaking of home, that's where I am right now, at home in town, after two weeks at school. And I cannot tell you how much I love my home and the people I share it with. We have the loveliest evenings. And days, but the evenings are the best. I can truly recommend living with people. I can't think about a negative thing about it! Ok, maybe one: there's less storage space.

Astrud Gilberto | Agua de Beber

a cold view

Det här är ungefär den utsikt jag haft den senaste veckan. Känner mig gräsligt klen som däckar så totalt för en vanlig förkylning, det är ovanligt att jag blir sängliggande, men den här veckan har jag bara inte orkat mig upp.

Ja, ja, nog för att det är tråkigt, men det går ingen nöd på mig, heller. Åse kommer förbi och pratar bort tiden och Viktor kramar och köper godis och Zyx åt mig. Jag tar de här dagarna som en extra vila. Kan ju inte göra annat.

***

I've been in bed with cold for almost a week and this is pretty much the view I've had. I'm bored, but trying to enjoy the extra days' rest, since that is pretty much all I can do.

Amel Larrieux | If I Were A Bell

2010 diptychs: december

I december jobbade jag tokhårt med musiklinjens julkonsert och alla andra julprojekt, åkte till Kiel på lusseklassresa, sorterade julkort på Posten, och njöt av julen, som är det bästa jag vet.

***

In December I worked hard with our Christmas concert and all the other Christmas projects, went to Kiel for a lucia trip with my class, worked at the Postal Service and enjoyed Christmas, which is my favorite thing in the world.

one of those colds

Såhär såg det ut i Ljungskile tidigare i veckan; hur det ser ut nu kan jag knappt svara på, jag har inte varit utanför dörren på några dagar, golvad av en riktig knallförkylning. Gnöl! Har fått ställa in två konserter i helgen och tycker rätt synd om mig själv, men ja ja, jag har sällskap av böcker och världens sötaste pojkvän så jag klarar mig.

***

This is what Ljungskile looked like earlier this week; what it looks like now I hardly know, I haven't been out the door in a couple of days, floored by one of those big colds. I'm missing two concerts this weekend and am feeling quite sorry for myself, but well, I'm enjoying the company of good books and the cutest boyfriend in the world so I'm allright.

sälen pt. 4: we didn't like hundfjället

När man kollar på bilderna ser det ut som att vi inte gjorde något annat än att åka skidor och spela spel, och precis så var det också. // When you look at the photos it's easy to think that we didn't do anything else than ski and play board games, and that's exactly how it was.


Det här är Tandådalen/ Hundfjället, där vi tillbringade andra halvan av resan. Vi hade bestämt så, men ångrade oss nog lite allihop. Det var fullsmockat med folk, långa köer, långa transportsträckor med mycket stakande, dåligt pistat och snabbt uppåkt, man fick köa för att få sittplats i värmestugan och det var en allmänt jobbig stämning. Dessutom fick vi snö och blåst, vilket förstås inte var Hundfjällets fel, men ja, det förbättrade ju inte intrycket. Det blev betydligt kortare dagar här än i Kläppen, kan man säga.

// This is Tandådalen/ Hundfjället, where we spent the second half of our trip. We'd soon regret that decision; it was crowded, messy, hardly groomed and there was too much walking everywhere instead of just skiing right into the lifts, like we did in Kläppen.


Ja William, vad tyckte vi egentligen om Hundfjället? Nej, just det. // So William, how did we feel about Hundfjället? Nah, didn't think so.


Som tur är kan man alltid trösta sig med lite spel när man kommer hem. // Luckily there's always the comfort of board games when you get home.


Här är vår söta stuga! // This is our cute cottage!

2010 diptychs: november

I november hade vi höstlov och repade som galningar inför premiärspelningen med Sväng Framåt, som gick jättebra. De två första bagatellerna jag skrivit för vibrafon och kontrabas uruppfördes i Domkyrkan och det föll massvis med snö, till min stora glädje förstås.

***

In November we had our autumn break and rehearsad like crazy for the first gig with Sväng Framåt, which went great. And to my delight we got lots of snow.

my exhibition

Vet ni vad jag har gjort idag! Idag har jag hängt min utställning! Och jag är så glad och det blev så fint. Och jag har redan sålt fyra bilder. Och jag är så stolt. Att ta risken att put your work out there, som Keri Smith säger. Det är ju farligt - i princip är ju det man säger att "Jag tycker att mitt arbete är VÄRT att ta upp all den här platsen i en hel månad". TÄNK OM DET INTE ÄR DET?! Men det tycker jag att det är! Och vad skönt det känns!

***

Guess what I did today? I put up my exhibition! And I'm so happy and it looked so good. And I already sold four photos. And I'm so proud. Taking the risk of putting my work out there, as Keri Smith puts it. It's dangerous - bascially you're saying that "I think that my work is WORTH taking up all this space for a whole month". (WHAT IF IT ISN'T?!) But I think it is! And that feels so good!

bob hund | Fem meter upp i luften

2010 diptychs: october

I oktober fyllde jag år och hade två födelsedagskalas, åkte till Ed och hälsade på släktingar som vi brukar varje år, och njöt av min älsklingsårstid så mycket jag bara kunde.

***

In October I had two birthday parties, went to Ed to visit relatives like we do every year, and enjoyed my favorite season as much as I could.

sälen pt. 3: the chairlift thing

Alltså detta med sittliftar! Jag har aldrig åkt nån förut (jag har bara åkt skidor två gånger förut, i Bydalen, som också är fint men mindre) och var lite skraj, men blev helt kär, det är som att flyga ju! // So this chairlift thing! I've never tried that before (having been on only two ski trips before, to Bydalen, which is nice too but smaller than Kläppen), and was a little scared, but I loved it, it's so much like flying!


Mina hyrskidor, de tjänade mig väl. // The skis I rented.


En annan trevlig sak med vår skidresa var att trots att vi var på så olika nivåer gick det ändå att åka ihop. Vi kunde ta sittliften upp tillsammans och sedan åka ned i varsin backe, eller åka halva dagen tillsammans och halva dagen i par. Jag vill tillbaka till Kläppen!

2010 diptychs: september

September inleddes med en helt spontan och helt perfekt tvådagarsutflykt till Pontus familjs sommarställe; sista doppet, sista björnbärspajen men inte sista utflykten. Det var en hel del fina fester, till exempel Kristoffer och Andreas 20-talsfest, Bersas födelsedagsfest och Annas och Leilas inflyttningsfest och dessutom en körhelg och ett gäng konserter förstås.

***

September started with a spontaneous and marvellous outing to Pontus' family's summer cottage; the last swim and the last blackberry pie of the summer, but not the last outing. There were also some fabulous parties, such as Kristoffer and Andrea's 20's themed party, Bersa's birthday party and Anna's and Leila's housewarming party.

sälen pt. 2: we loved kläppen

Andra dagen var det mulet, men fortfarande härlig skidåkning. Kläppen var fantastiskt; jag och Elin (som inte har åkt så mycket skidor) tyckte det för att det fanns rätt många gröna och blå backar att välja på, och alla var olika och roliga; William, Joel och Viktor (som åkt rätt mycket skidor/ snowboard) tyckte det för att det fanns skojig offpiståkning. Och vi allihop gillade det för att det var så fin snö (nypistat hela dagen i vissa backar), så lite folk och bara så himla mysig stämning. // The second day of our trip was cloudy, but the skiing was great still. Kläppen was amazing; we loved the diversity of the slopes, that there were so few people and the general coziness of the place.


Här kan man säga att jag inte åkte! Inte Elin heller, men de andra tre kom ned helskinnade.


Det allra tråkigaste med att vara den ständiga fotografen är att man aldrig är med på bild själv; det här är den enda jag fastnade på. Iofs inte en otrevlig situation att fånga om man nu ska fånga någon. // The most boring thing about being the constant photographer is never being in the photos yourself. This is the only photo of me from the trip; not a bad situation to catch though, if you want to catch one.


Elin är farlig! // She's dangerous!

2010: august

Det blir tydligen svårare och svårare att hålla grejen med bara två bilder per månad ... Hm. :) I augusti träffade jag en massa fina vänner och fikade och gick på utställningar. Dessutom fick jag hur generöst som helst låna ett objektiv av Karin, som gjorde det jätteroligt att öva på porträtt. Och sen började skolan igen, äntligen, och vi hade nollning för de fina ettorna.

***

Obviously it's getting harder to stick to that "two photos per month" idea ... :) In August I met a lot of good friends and had fikas and went to exhubutions. Very generously my friend Karin lent me a lens which made it lots of fun to practise taking portraits. And then school started, finally.