Godmorgon i tältet!
Norrmännen som hade dugnadshelg hade även storkalas kvällen innan, så när vi smög upp vid sju var det smidigast att äta frukost ute.
Sen gick vi. Jag hade bara sovit fem timmar och haft så fruktansvärda mardrömmar (drömmer sällan mardrömmar; de som finns nu handlar fortfarande om uppbrottet och är värre än allt jag någonsin drömt om monster och förföljelse. Det här var en sådan), så jag var ganska seg i starten.
Men sen var ju allt sådär fint igen, så det fick bra ändå.
<3
Ungefär efter den här bilden började det TOKREGNA. Det går ju inte att fota, för då har man inget kvar av kameran sen. Det är bara att fortsätta gå, för vad ska man annars göra?
Det är så fräckt när man ser dimman rulla in genom dalar och över sjöar. Fort går det.
Lika fort blir himlen blå igen. Ungefär här någonstans tror vi att det blev Sverige, förresten.
I Sverige är broarna av lite annan stil jämfört med de norska.
Snart framme!
Jättesnart framme!
Framme!
Vissa stugplatser börjar man liksom tycka om lite extra mycket, sådär att de fäster sig i hjärtat och man bara vill tillbaka.
När jag tänker efter inser jag att stugplatser med bastu tenderar att få rätt mycket poäng.
Fjällkväll. Känner såhär i bröstet: GLLBBBRTTFLLRRBAAAPPBLUBBLUBBLUBBLÖÖÖÖRG.
Dagens soundtrack:
Ulrich Schnauss | Far Away Trains Passing By
No comments :
Post a Comment