Jomen jag åkte ju till fjälls! Med min mamma! För att hälsa på moster Ninna och morbror Anders och åka längdskidor! Ojojoj vilken vecka. Nu blir det mycket snö och blå himmel och sånt i några inlägg, kan ni tro.
Men vi tar det väl från början! Här är mamma och jag på Centralen i Göteborg, med tolv timmars resa på tre tåg och en buss framför oss. Men glada i hågen!
Under resans gång tog jag bara en bild, den här på mamma när hon petar upp en knut jag råkat få till i mitt broderigarn, hehe. När vi kom fram vid tiotiden på kvällen var jag för trött för att fota mer, men vad roligt det var att vara tillbaka i Storsätern (där jag inte varit sedan 2005, och inte vintertid sedan 1997)!
Första dagens morgon vaknade vi till strålande sol och några lätta molnslöjor. Jag var fortfarande lite hängig efter en förkylning (från Winter Jump, förstås), så jag bestämde mig för att inte åka några skidor den dagen. Istället åkte vi på sightseeing med bilen.
Här är vi och tittar på norska fjäll. Orkar inte ens så fint. Blev fjällglad.
Här är mina fina släktingar! Mamma, moster och morbror. Nu ska ni förstås inte tro att jag inte har träffat Ninna och Anders sedan 2005 bara för att jag inte varit här sedan dess. De är mycket i Göteborg, så jag har blivit lite bortskämd och får träffa dem även utan att själv åka och hälsa på. Men nu blev det äntligen av att jag pallrade mig hit.
Och här är jag!
Här har vi riksgränsen mot Norge. Ett litet staket. Rimligt. Mer ska väl inte behövas.
Fjällen i bakgrunden alltsååååå
Mer sightseeing!
Mamma hade samma vinterjacka som 1997 (som förmodligen inte använts sedan dess). Och varför inte, den värmer ju fortfarande?
Nere vid Grövelsjön var utsikten denna.
Blev lite avis på de som var ute och skidade på sjön trots att jag själv valt att inte sätta igång med skidåkningen den dagen. Jag var lite nervös, ju, men kände ändå en så stark längtan.
Efter lunch försvann Anders iväg på en skidtur ...
... medan vi andra tog en promenad.
ALLT är så vackert i snö! De här formationerna och mönstren! Ån heter Grövlan.
Här bor vi!
Mer mjuka former. Jag blev bara inte mätt på det.
Och sedan var det allt gott att komma in till eftermiddagsfikat. (Ninna var också med förstås, men hon är inte så förtjust i kameran.)
Men hur gick det med skidåkningen då? Ja, det får vi se imorgon det! (Spännande cliffhanger, eller hur?)
Nico Muhly & Nadia Sirota | Pottery Studio
No comments :
Post a Comment