också i april

Här kommer allt det överblivna skrufset från april! Jag inledde årets gelatosäsong, och ja faktiskt våren själv, den första april med choklad, lakrits och clementinsorbet. På Råda Gelato förstås.


Dagen efter snöade det. Jaha! (Men morgonen efter det fick jag ju en jättefin promenad i vårvintern, så jag klagar ändå inte.)


Vi hade ju konsert med min vokalensemble som sagt och det repades en massa inför det.



Min älskade dansförening och vår älskade lokal. Jo på riktigt - vi är många som älskar vårt hus, vårt eget hus, från djupet av våra hjärtan. Det är underbart när det är fullt med folk och liv och underbart när jag är där och tränar med någon på dagtid, dagsljuset strömmandes in genom fönstren, ett helt blankt golv bara till oss.


En lördag hade Sonja ett härligt födelsedagskalas och jag tog exakt tre bilder. Den här på födelsedagsbarnet ...


... den här på alla goda tårtor ...


... och den här på Fabian som slumrade i ett hörn. :)


En av många eftermiddagar då jag sitter och jobbar undan tråkig administration på Berzelii Choklad. Det har blivit en så fin rutin att gå dit innan jag går till någon av mina körer, sitta en stund på eftermiddagen och muta mig själv med varm choklad så att jag tar hand om bokföringen.


Efteråt promenerar jag bort till Haga för att jobba med någon av mina körer i det här vackra huset. Jag tog nästan samma bild i februari och skrev "Snart är det ljust när jag går till jobbet!". Nu är det det och jag gläds!


Mamma skjutsade mig till Mölndal för att lämna tillbaka längdskidorna jag säsongshyrt. Det var ett väldigt lyckat experiment att hyra skidor! Eftersom jag var sjuk så mycket i vintras missade jag en hel del dagar då det faktiskt var snö. Men nu när jag lämnade tillbaka dem insåg jag att jag framförallt ville hyra skidor för att testa känslan av att ha egna skidor i förrådet - att faktiskt kunna ge mig ut precis när som helst. Den känslan vill jag ha jämt. Och nu har jag ju köpt alldeles egna skidor. <3


En helt vanlig, gråregning eftermiddag i Göteborg. För att väga upp lite för att jag annars mest fotar när det är vackert.


På valborgsmässoaftons middag tog jag bara en enda bild som jag blev nöjd med, den här på David, vår grillmästare i Utby. Och sedan var april slut!

Lauv | Steal the Show

copenhagen lindy exchange 2024

I slutet av april var det dags för Copenhagen Lindy Exchange! Det blev en märklig helg med riktigt bra dagar och ganska tråkiga kvällar. Jag brukar alltid ha så trevligt på CPHLX, men den här gången blev det knappt någon bra dans alls. Alldeles för trångt på torsdagkvällen och alldeles för tomt på fredag- och lördagkvällen. Konstigt!


Men hur som helst! Jag hade trevligt boendesällskap i form av Hanna (och Malin som kom en dag senare).


Vi inledde helgen med bao. GOTT


Och sedan gick vi och dansade, men det var så trångt och svettigt att jag knappt orkade dansa alls (och jag gick hem rätt tidigt).


Dagen därpå jobbade Hanna, och jag gjorde som jag brukar på fredagen innan CPHLX - tog tåget till Lousiana, mitt favoritmuseum i världen.




Det regnade, så jag tittade på skulpturerna inifrån


och hälsade på mitt favoritkonstverk, Gleaming Lights of the Souls av Yayoi Kusama.


Men den största behållningen det här besöket var en utställning av en konstnär jag inte kände till sedan innan, Firelei Baez. Det var otroligt. Jag var helt golvad! Av allt! Har kanske aldrig varit med om en så stark kombination av färg, arkivmaterial, politik och intention. Fotade massor men inget gör konstverken rättvisa, så ni får googla för bättre bilder, eller gå och se utställningen själva (gör det om ni kan!), eller titta på den här intervjun som jag satt klistrad framför i ett hörn av utställningen. Faktum är att bara det här besöket var värt hela resan till Köpenhamn - allt efter det var bonus.


Dagen efter (ja jag hoppade alltså över en hel danskväll här, för den var som sagt ganska öde och lite trist) åt vi frukost i solen i vardagsrummet.


Och sedan begav vi oss till vattnet för att åka kanalbåt!




Och inte vilken kanalbåt som helst utan en med ett liveband! En tradition på CPHLX, som jag aldrig lyckats vara med på förut. Men det var en väldigt härlig känsla att åka båt med livemusik, vår i luften, fin utsikt och sol i håret.



När vi klev i land igen var det dags för parad genom stan, även det med livemusik förstås.


Somliga gick, andra dansade. :) Själv gick jag mest och njöt av våren och förundrades över att det gick att gå utan jacka. Våren lät vänta på sig i år.


Framme vid Kultorvet blev det mer dans - i fontänen. :)





Sedan åt jag lunch med Alex, Patricia och Maria, och när vi skildes åt strosade jag genom stan på en egen liten vårpromenad.


Jag hamnade på Naturhistoriska Museet där jag tittade på en fin utställning med de hundra finalistbilderna i Wildlife Photographer of the Year-tävlingen.


Och sedan gick jag igenom lite andra parker på väg tillbaka till lägenheten. Våren hade kommit så mycket längre i Köpenhamn än hemma.


På kvällen spelade Tricia Buotté med band. Jag tyckte att bandet var toppen men tyvärr kändes även lördagkvällen ganska tom. Det brukar vara fullt med folk andra år, jag vet faktiskt inte varför det var så ödsligt i år.


Sista morgonen smällde vi till med riktig söndagsbrunch på balkongen (!) och jag njöt i fulla drag.


Och sedan efter disk och packning och en kort sväng förbi tedansen tog vi bussen hem till Göteborg igen. Som sagt - mätt i danskvällar var det verkligen inte mitt bästa event, men dagarna gjorde det ändå värt det.

Stockholm Swing All Stars | Goosey Gander

debutkonsert med vokalensemblen sot

Jamen just ja - vi hade ju konsert med min vokalensemble, Sot! Som jag har skrivit i bloggen flera gånger under vintern har det här projektet bidragit med en helt oväntad mängd guld i själen. När jag och Jonathan lunchade förra sommaren och jag pratade om att jag skulle vilja starta en vokalensemble, hade vi aldrig kunnat ana att det skulle bli såhär bra. Och då menar jag inte ens främst rent musikaliskt (fast det blev jättebra musikaliskt också!) utan jag menar vilket jäkla strålande gäng vi råkade samla ihop. Ni ser ju på affischen, har ni någonsin sett en så mysig ensemble?


Det var så kul så kul att ha konsert. Det är verkligen något helt annat att sjunga i vokalensemble än att sjunga i en kammarkör. Allt ansvar på varje enskild individ, konstant - ett fullständigt fokus och en närvaro som jag sällan upplever annars, åtminstone inte i fyrtiofem oavbrutna minuter. Och glädjen i musiken!

Liam tog de här bilderna under konserten:






Så glad åt dem.


Gustav och Ester var där och lyssnade på sin fru respektive mamma, och jag kunde inte låta bli att fota dem lite. Gulliga familjen!



Sen gick vi till Tullen och åt körmiddag, ensemblen och några medlemmars partners, och jag gladdes åt att fota den här typen av "porträtt medan folk umgås i grupp" - har det ändå inte varit den här bloggens, och mitt fotografis, främsta tema sedan jag började?











Ljuset blev mer och mer eftermiddagsrosa ...


... och sedan kvällsblått ...


... tills jag till slut sa godnatt och drog mig hemåt fyra timmar senare. Som sagt: Tid tillbringad med de här människorna, rent guld.

Voces 8 | Underneath the Stars