Jag har funderat på vad jag tycker är roligt med andras bloggar, och en uppenbar sak är att jag tycker om när folk presenterar sina vänner. Att jag tycker så är kanske en rest från den gamla personliga hemsidor-tiden, då många hade en sådan sida i anslutning till sin internetdagbok? Ett annat skäl är att många av mina vänner på senare har börjat känna igen varandra från bloggen. Det tycker jag är rart! Det blir ännu lättare att presentera dem för varandra på riktigt när de redan känner igen varandra. :) Till exempel träffade min pojkvän och min syssling varandra på stan förra sommaren (utan att jag var med) och hälsade, eftersom de sett varandra i bloggen. Visst är det fint?
Här kommer alltså en liten lista över mina goda vänner, i alfabetisk ordning. Jag börjar med standardgardet, de som jag pratar med så gott som varje dag. Sedan fyller jag på här i listan (som från och med nu kommer att ligga i högerspalten av bloggen) allteftersom folk syns i bloggen. Så vill ni vara med i listan är det bara att boka en fika! :)
Anna och jag gick tillsammans mitt första år på Ljungskile, och fast vi tyckte bra om varandra då blev vi nära vänner på riktigt först när vi var med i samma opera i höstas. Nu har vi svårt att vara utan varandra någon längre stund, och allt och inget kan och måste man prata om. Anna läser till sångpedagog med klassisk inriktning precis som jag och vi sjunger och nördar ofta tillsammans. Annars är hon bara helt fabulous och en mycket klok kvinna.
Daniel är från Skåne (men det hördes mer förr) och ser ut som en sol när han skrattar. Han flyttade till Göteborg 2002, bara två veckor efter att vi hade börjat prata (genom min internetdagbok) - praktiskt! För ett par år sedan flyttade han in i kollektivet, vilket är prima liv! Fast man ser honom inte så ofta, för han är jämt borta och klättrar i berg och springer efter bollar och är allmänt hurtig.
Johan är en sån som man tackar Gud och sin lyckliga stjärna för att man får ha i sitt liv. Johan vet en massa och förstår nästan allting men är ganska lågmäld, så man får känna honom ordentligt om man ska förstå alla skiftningar. Han kan allt som jag inte kan: vara snäll, baka bröd, skruva isär och ihop grejer, trolla med datorn, springa långt och bo i tält. Han är även världens bästa person att bo med och den tredje tredjedelen av kollektivet Hurtbullen (i vilket Johan och Daniel är hurt och jag är bullen).
Spogardh (Joakim heter han, men det tycker han inte om) är en fin person som jag lärde känna på Ljungskile. Han släpper inte in folk i första taget, men jag är inte den som är den, så jag gav mig inte. Han kan fortfarande vara rätt knepig, men bra om man vet hur han ska tas. Spogardh kan typ all historia i hela världen, särskilt krig och kungar, dessutom är han grym på att spela och går musikerutbildningen på klassiskt slagverk. Vi har nämligen en kammarmusikduo ihop och en trio tillsammans med Joel. Den trion är mitt allra bästa spelsammanhang, det är en ren fröjd att skapa musik tillsammans med dem.
Viktor är den finaste personen av alla och det trevligaste jag vet är att vara nära honom. Han är från Trollhättan, men nu bor han i Arvika där han läser till trumlärare. Annars gillar han allt som är nördigt, till exempel insnöad jazz, Discovery Channel, science fiction, paradiddlar och animerade filmer. Hans ämnesomsättning är nåt knas med så att han är varm som ett element hela tiden, vilket är praktiskt för mig som lätt blir lite frusen på morgonkvisten. Han är lugn och mjuk och bra för mig.
No comments :
Post a Comment