vålådalen - stensdalsstugan

Hej! Nu är jag hemma från fjällen och börjar genast med fjällbildsbloggningen, hurra!


Bussen kom fram till Vålådalen för sent för att vi skulle kunna påbörja vandringen samma dag, så vi tog bara en kort promenad på kvällen. Jag var sprickfärdig av längtan upp på fjället och Anna visste förstås inte riktigt vad hon skulle vänta sig (ja just det - jag hade Anna med mig i år istället för Johan! Jag hade tänkt gå själv i år, men slängde ut en fråga på Facebook om det var någon som ville gå med, och Anna hängde på).


Så blev det morgon och regn och dags att gå iväg. Första dagen gick vi nästan bara i skogen. Man måste ju alltid ta sig upp på fjället på något sätt.


När vi tog lunchpaus var det uppehåll en liten stund. Hurra!


Till slut kom vi upp en bit och landskapet blev öppnare.


Jag ser på de här bilderna nu och tänker på hur otroligt länge sedan det var. 2 juli! Tänk allt som jag har hunnit tänka och bearbeta sedan dess. Fjället. <3


Frampå eftermiddagen kom vi fram till Stensdalsstugan. Den är alldeles sprillans ny, invigd för en vecka sedan.


Bastu! Ja tack!


Här badade vi. Inte så kallt som det brukar vara i de här fjällbäckarna, faktiskt (men fortfarande så att man inte gärna stod i vattnet (som gick till knäna ungefär) och drog sig. Det var bara att lägga sig platt ned direkt. Annars blev det så kyligt om fötterna).


Inuti är det ljust och fint och luftigt. Jag som bara sett fjällstugor av det gamla snittet är glad och intresserad av hur de har gjort; så bra att man, när man ändå måste bygga en ny stuga (den gamla brann ned 2010), tar tillfället i akt att tänka nytt.


Efter en stunds kvällshäng var vi rätt så trötta och ramlade i säng.

Björk | 5 Years