Efter lunch stannade vi vid ett vindskydd och surrade ihop en förfallen soffa. Hurtigt!
Hajkens minsta deltagare, Gottfrid.
Middagen ägde rum vid denna sjö. Inte fult.
Överlag inte så fult någonstans när jag tänker efter.
Och när vi kom fram till nästa vindskydd (ej knotthelvete!) grillade vi pinnbröd och hajkbananer och myste vid elden. Precis som man ska.
No comments :
Post a Comment