balboa, läsk och körkonserter

Det här kvällsljuset nu i maj är så vackert att man knappt behöver anstränga sig med kameran, bara ha med den till platser där det finns vackra människor och så ta kort på dem. På dansen kryllar det ju av vackra människor som ni ser, så en måndag tog jag med kameran till balboasocialdansen bara för skojs skull. Här är några bilder:










Hade tänkt att jag i alla fall skulle sätta luktärter till balkongen i år, men våren kom och gick utan att jag gjorde det. Jaja! Jag cyklade till Olskrokstorget och köpte sommarblommor till balkonglådan och var mycket stolt över det i alla fall.


En morgon i mitten av maj tog Lisa och jag en frukostpromenad längs "den korta rundan" (då ses man vid Stabbetorget och går hem till mig längs Härlanda Tjärn och Delsjön, och så äter man frukost på mitten). Det var en ljuvlig morgon! Och Lisa hade med sig paj till frukostefterätt. Vad är det för lyx.


Tove står elegant vid träd


Och träden står eleganta vid sig själva.


En liten köröl (vokalensemble-öl?) slänger vi in! Uteservering! Sol på kvällen! Ojojoj.


Eller öl och öl, de hade ingen mörk öl och ingenting utan kolsyra förutom vin (bläsch), inte ens en schleten liten tranbärsjuice. Så det blev läsk som jag vispade ur med en gaffel. Bra kvinna reder sig själv etc.


Och så var det terminsavslutningskonserter! Det här är mitt ena gäng, Vega. Ett helt otroligt gäng faktiskt.


Lisa tog den här fina bilden på mig och kören, älskar allt med den här bilden!


Och dagen efter hade jag mitt andra otroliga gäng, Sirius. De har gjort fantastiska framsteg den här våren och jag är så stolt! (Det har Vega såklart också gjort! Men i Vega har sångarna mer sångvana sedan innan, och det är fler som varit med i kören länge. När man nått en viss nivå kommer ju inte framstegen med samma fart som när man nyss börjat sjunga i kör.)


Så lycklig över att detta är mitt jobb!


Det här är en av mina älsklingsgrejer med att ha konsert: När jag får mingla med kördeltagarna efteråt och berömma dem och bara vara så STOLT.

Mon Rovîa | City on a Hill

politik, discgolf och vadstena

Maj! Det var varmt som sagt, och bara dagar efter att jag hade cykelpremiär och jackpremiär och balkongpremiär - riktiga vårhändelser - kändes det redan nästan sommarvarmt. På första maj var vi över tio tusen som gick med vänstern, Karin och Tove och jag bland dem, och det var feststämning trots allt dystert i världen.


Lyssnade på Nooshi men smet innan Jonas Sjöstedt på grund av risk för värmeslag.


Vi åkte hem till våra kvarter i öster och åt sommarens första uteserveringspizza på Oizo. Det var så himla trevligt och fint.


Tove klappar blomma <3


Ett par dagar senare var Lisa och jag ute och härjade i Änggårdsbergen i jakt på steg, natur och hittaut-kontroller. Vi kom på regeln "drick vatten vid varje kontroll" för att komma ihåg att dricka tillräckligt, det var tokigt varmt!


Veckan efter på dans! Fabian och jag skulle hålla LFT (ledarledd fri träning - när medlemmarna i min dansförening får komma och träna utanför kurstid, och det är lärare där som de kan ställa frågor till) senare den veckan och behövde en bild att posta i facebookgrupperna om det. Visst ser vi extremt trevliga ut? (Det kom mycket folk den LFT:n, så något rätt gjorde vi i alla fall!)


Under balkonghänget som jag redan postat om bjöd Liam in till en discgolfrunda samma helg, och alla sa ja!


Så fint att dela några timmar i skogen med Anna, Henrik, Liam, Duncan och Fabian (och Fabians kompis Benedict som såklart var välkommen också). Jag vågar knappt säga detta men jag börjar bli lite bättre på discgolf trots att det involverar att kasta något.


Tar med den här bilden bara för att någon häromdagen sa "det ser ju alltid så fint ut när du promenerar ..." och det är ju inte riktigt hela sanningen. Jag känner mig mest inspirerad att fota när det är glittrande snö eller sommarkvällsljus eller mild höst, det stämmer. Men jag promenerar ju jämt. I nästan alla väder. Ibland är det gråmulet och oinspirerande som här. Går gör jag ändå.


I mitten av maj åkte Liam och jag på doputflykt! Såhär vackert var det i Vadstena klosterkyrka när min kusin Linus dotter Alba döptes. Det var en hel drös med släktingar där, många som jag inte träffat sedan före pandemin, och det var TOPPEN att se dem.


Efter dopet hann vi med en kort promenad i Vadstena innan maten. Fint!




De flesta av mina släktingar vill inte ha med varken sig eller sina barn på bild, men jag hittade i alla fall några som inte brukar protestera:


Min morbror och mamma (jo mamma protesterar om man tar fler än två bilder, men sedan accepterar hon sitt öde ändå)


och min kusin Erika


och faktiskt en hel skock med morbror och moster och kusiner och deras partners. Fint folk alltihop, detta!


Till och med Liam och jag fastnade på bild! Men ser vi inte lite väl ordentliga och officiella ut på den här bilden? Det kändes inte riktigt rätt?


Den här kändes mer vi! <3 (Tack Johannes för bilderna!)


Dagen efter var jag på spa med tre av mina rimliga! Har bara varit på spa en gång förut. Det var trevligt då med men den här gången var det faktiskt toppen. Vi var på Sankt Jörgens där de hade någon deal med eftermiddags-spa och middag.


Åt god vegetarisk mat och fick en jättegod alkoholfri drink - alltid ett extra plus när man kan få en BRA drink utan alkohol, tycker jag.


Det här gänget va, vilken tur jag har!

The 1975 | Chocolate

årets första balkonghäng

Det blev ju vansinnigt varmt helt plötsligt nu i början av maj, och jag tittade på väderprognosen för veckan och sa "ska vi ha balkonghäng på fredag?" och det skulle vi!


Balkonghäng är verkligen en utomordentligt lättsam tillställning. Vi bara bjuder in en massa folk på ganska kort varsel och ordnar lite chips och så, och så kommer folk om de vill. Och om de har annat för sig eller för den delen inte har någon lust, så är det bara att låta bli. Det är toppen helt enkelt.


Den här kvällen blev vi sex personer vilket är ett alldeles utmärkt antal för vår balkong. Finaste Anna kom


och Duncan


och Henrik och Fabian och så Liam och jag då.


Önskar lite att jag visste vad någon sa som fick dem att stirra såhär?




Det var en märklig känsla att det var så varmt i luften och så lite grönt i skogen utanför fortfarande. Skirt och ljust. Eken är alltid sist. (Och häggen nere i högra hörnet först.)





Oj vad jag tycker om att fota porträtt i det här mjuka skymningsljuset och oj vad jag tycker om vänner och balkong och ljumt väder och snacks och att det inte är mörkt när klockan är tio på kvällen. Lyx!


Och sen somnade Liam i ett hörn som han så ofta gör. <3

The 1975 | It's Not Living (If It's Not With You)