kristins promenadblogg



Jag skämtade halvt på allvar i somras om att jag borde döpa om bloggen till Kristins badblogg eftersom det kändes som att det enda jag postade var bilder på sjöar, hav och folk som badar. Och nu känns det likadant, fast med promenader ... Det är liksom den enda anledningen jag har att ta mig ut, och enda sättet att träffa vänner, så jag måste promenera. För min fysiska och mentala hälsas skull. Vi får se hur länge det håller i sig - det har nog med vädret att göra också.

Hur som helst. Förra söndagen åkte Liam och jag till Kode och köpte en pryl som Liam hittat på Blocket. Och när vi ändå var iväg gjorde vi en utflykt av det och promenerade runt Tofta naturreservat. (Den här brittiska grejen med att inte ha chips som en kvällsgrej utan som en del av en utflyktslunch har blivit så naturlig nu att jag inte ens tänkte på det förrän jag såg den här bilden.)


Ditåt!


Vädret var ljuvligt och det var härligt att komma ut till havet.


Och om man går förbi en söt häst måste jag ju fotografera den. De ser så söta och mjuka och snälla ut! (OBS, jag har väldigt stor respekt för hästar.)


På måndagen promenerade jag raskt runt åttan i Skatås ...


... tillsammans med Mattias, som jag inte träffat på flera månader. Det var guld!


På tisdagen gick Erik och jag en kortare runda. Det var trettondagsafton och han hade tänkt att Lyckan skulle vara öppet så att vi kunde köpa en bulle, men det hade han fått för sig fel. Jaja! Nästa gång.


På torsdagen var landskapet annorlunda! Inne i stan blev det slask nästan direkt, men Lisa och jag var smarta och tog en lång vända i skogen. Det var lössnö och nästan orört och så himla vackert.


Vi var båda två glada och energiska och njöt av att vara ute i det.




Givetvis hade vi fika med oss. Det är bara nybörjare som litar på att något café ska vara öppet, proffsen tar med eget. :)




Så himla vackert med den här tunga snön och ljusgrå himlen!


Var förbi mina föräldrar för att låna en sekatör att klippa ned granen med. :) Hemma på gatan såg det ut såhär.


På lördagen tog Lisa, David, Marie och jag en mastodontpromenad! Men då fotade jag så mycket att det får bli ett eget inlägg. :)


Och sedan på söndagen gick Carro, Sofia, Måns och jag runt Härlanda Tjärn (jag bedömde det som barnvagnssäkrast, och det var tur, för det var ganska halt redan som det var). Det är för härligt det här med promenera utomhus och prata om livet? Jag gör ju det jämt men nu gör plötsligt alla andra det också. Mycket bra.


Och vackert när det skymde över sjön.


Jag gick förbi den här kvisten mot slutet av rundan och hade packat ned kameran i ryggsäcken och tänkte "nämen jag orkar inte krångla med att ta upp kameran ur ryggsäcken". Tjugo steg senare ångrade jag mig och gick tillbaka och tog den här bilden. Jag kunde helt enkelt inte låta bli.

Billy Joel | We Didn't Start the Fire

No comments :

Post a Comment