Två dagar efter hemkomsten från resan var det hög tid för promenad med Tove och Lisa. Det fanns mycket att prata om och vitsipporna blommade i Lärjeåns dalgång, så dit begav vi oss!
Men först en liten sväng över Kvibergs kyrkogård.
Det var varmt och soligt och vårigt! Rena drömmen att promenera i.
När vi promenerat förbi Kortedala och in på leden längs med Lärjeån översvämmades vi genast av vitsippor.
"Tove, du sitter i min vitsippsbild"
Matsäcken åt vi omgivna av ett sorts konstprojekt. Fint!
Och sedan traskade vi vidare. Förstår om ni är trötta på mina promenadinlägg, för de innehåller ju alltid exakt samma saker. Men jag bloggar ändå eftersom det gör mig glad.
Och att umgås med de här två gör mig så glad! Det enda bra som kom ur pandemin, promenadtraditionen med Tove och Lisa.
Vi gick bara och ooh:ade och aah:ade hela tiden.
Som ni ser var jag mycket nöjd med läget!
Fyra timmar senare var vi framme vid Lärjeåns Trädgårdar och det lilla lila landet som inte var så lila än. Men snart! Snart kommer sommaren! Visst är det bisarrt? Och alldeles underbart.
No comments :
Post a Comment