medeltidsveckan del 2: ylletyger och ukulele

Onsdag på Medeltidsveckan! Jag började med promenad med syskonen Gasellbenen Björkman, nu på sävligare humör än de var i fjällen, tack och lov. :)

Vi gick ned på markanden och jag färg-dreglade. Glädjen som jag upptäckte denna medeltidsvecka i skillnaden mellan linne och ylle (för att inte tala om bomull!), i mättnad, färgåterspegling och fall. Och nog stämmer det att jag inte har någon känsla för tyg, för skapandet och tekniken, eller något särskilt intresse av historisk korrekthet, men mitt skönhetssinne sviker mig aldrig. Jag vet vad jag tycker är vackert, och gläder mig åt det. Jag kan alltid, alltid lita på färgerna.

Vid lunchdags klev vi in på Café Gula Huset.

Beställde ostmackor och fick detta tjusiga.

Men en annan gång kan man ju också tänka sig något från denna kakbuffé kanske.

På väg därifrån stötte vi på några EXTREMT stiliga, skönsjungande gossar! Jag bestämde mig ögonblickligen för att fotografera dem. Ungefär här var det som det utkristalliserade sig att mitt personliga tema för veckan skulle bli "episkt". :)

Johanna och David, som satt och tittade på, förundrades efteråt: Att jag fick en idé om en fotosession, bestämde mig för en plats, drog med mig herrarna, draperade dem enligt en vision jag fick i huvudet, styrde och ställde med blickar och riktningar, och de protesterade inte, frågade inte ens, utan bara gjorde exakt som jag sa? Jamen självklart, tyckte jag. Jag har fotat dem förut; de känner mig väl, och vet bättre än att ha invändningar. :)

Jag kallar denna "Ars Veritas äter viltklämma". :)

Sedan skildes vi åt och Johanna, David och jag hängde på stranden en stund.

Med sällskap! :)

Frampå eftermiddagen begav vi oss mot Nordergravar. Onsdag på medeltidsveckan betyder ju Trix eldshow och några i vårt gäng hade suttit där i flera timmar och vaktat platser till kvällens föreställning, så som traditionen bjuder. Själva var vi inte tillräckligt sugna på eldshowen för att sitta där hela dagen. Men när vi väl kom fram och såg vilka helt excellenta platser de hade fått tag i i år, blev vi ändå rätt sugna ... Och de bjöd in oss och tyckte inte att det gjorde något att vi inte hade vaktat plats under dagen. Så rart!